REDDleaks: Läckage av kol från insatser för skogsbevarande och klimatnytta

Detta projekt kommer att bidra med förståelse och kunskap kring betydelsen av läckage av växthusgaser som uppstår vid skogsbevarande åtgärder. Biomassa innehåller kol som binds in via fotosyntes. När biomassan används eller förmultnar återgår kolet i form av koldioxid till atmosfären där den bidrar till växthuseffekten. Läckage här är förknippat med växthusgasutsläpp som flyttar till en annan plats än där en åtgärd, t ex ett projekt, har för avsikt att minska utsläpp. Inom skogssektorn kan det betyda att ett land beslutar och lagstiftar om att minska avverkningen av sina skogar men drivkraften bakom avverkningen, t.ex. behov av timmer eller mark för jordbruk, kvarstår och flyttar då till ett grannland som inte har samma restriktioner. Ur ett klimatåtgärdsperspektiv så kan då minskningen av växthusgasutsläpp bli mindre än planerat. I värsta fall kan den bli plus minus noll eller till och med negativ. Projektets fokus är starkt relaterat till den pågående processen kring Reduced Emissions from Deforestation and Forest Degradation, REDD+, som skapats drivet av internationella klimatförhandlingar och det faktum att en knapp femtedel av mänskligt orsakade växthusgasutsläpp kommer från utsläpp från avskogning, i huvudsak i tropikerna. I det här projektet kommer kopplingar mellan direkt (t.ex. avverkning flyttar från en plats till en annan) och indirekt (t.ex. efterfrågan på etanol gör att betesmarker blir bioenergimarker och djuren flyttas in till avverkade skogsområden) markanvändningsförändringar att undersökas och hur dessa processer drivs av ekonomisk och global efterfrågan. Hur dessa processer kring läckage kan mätas och hur olika policy former relaterar till dessa frågor kommer också att belysas. Projektet kommer mer direkt att täcka läckage från två vinklar; 1) analysera metoder som finns tillgängliga idag och som behövs i framtiden för att upptäcka och kvantifiera läckage mellan olika länder, 2) undersöka vilken roll handel har som drivkraft bakom avskogning och markanvändningsförändringar. Detta görs genom att testa och vidareutveckla existerande metoder för att beräkna växthusgasutsläpp från internationell handel av jordbruks- och skogsprodukter. Under nuvarande system rapporteras växthusgasutsläppen endast på den plats där varan produceras, inte där den konsumeras, vilket gör att ett lands faktiska utsläpp relaterat även till dess konsumtion inte täcks i rapporteringen. Detta sker på grund av ökade geografiska avstånd mellan varans produktionsplats och den plats där den konsumeras; en effekt av ökad globalisering och tillhörande internationell handel. Om världen seriöst vill minska avskogningstakten för att lindra klimatförändringar, kan vi inte bara peka på utvecklingsländerna som huvudaktörer i processen kring avskogning utan inse att vår livsstil i utvecklade delen av världen har en stor del i processen. Detta speciellt i takt med ökad konsumtion som underbygger möjligheten att använda våra resurser hållbart. Det är inte möjligt att helt stoppa avskogning och markanvändningsförändringar, men detta projekt syftar till att bidra till alternativ till hur läckage av växthusgaser kan uppskattas mer effektivt. Genom att kvantifiera utsläppsflöden från internationell handel, förväntar vi oss att kunna visa på metoder som fördelar ansvaret kring utsläppen från avskogning på ett bättre sätt; vilket nödvändigtvis inte går att finna på nationell nivå i avskogningsländer. Metoder är litteraturanalyser, och beräkning av utsläpp från handel genom att använda konsumtionsbaserade beräkningsmetoder. Arbetet utförs av en grupp med bas och erfarenhet inom naturgeografi, klimatpolicy, tropisk skogsbruk, kolredovisning, ekonomi och miljövetenskap. Resultatet kommer att bidra till att REDD+ processen, som Sverige är en del av (REDD+ partnership som består av 60-talet länder), mer transparent och effektiv i avseendet att fungera som en klimatförändringsåtgärd.

Participants

Martin Persson (contact)

Docent vid Chalmers, Space, Earth and Environment, Physical Resource Theory

Collaborations

Linköping University

Linköping, Sweden

Funding

Formas

Funding years 2012–2014

More information

Created

2015-03-11