Ett verktyg för att identifiera hållbara plastkemikalier

I dagens samhälle använder vi ett stort antal kemikalier i de många varor och kemiska produkter vi omger oss med. Troligen används mer än 30 000 kemikalier i en omfattning överstigande ett ton per år. För endast ett fåtal av dessa har vi kunskaper om deras risker för människa och miljö. Detta var ett av de viktigaste argumenten för utvecklingen av en ny kemikalielagstiftning för Europa som senare ledde fram till REACH. Den nya lagstiftningen syftar bland annat till att öka våra kunskaper om risker av kemikalier. Vi vet idag att många kemikalier utgör ett hot för känsliga organismer och kan störa fortplantning och olika utvecklingsstadier. Vi vet också att kemikalier kan transporteras med vatten och luftströmmar långa sträckor och slutligen hamna i områden utan kända lokala utsläppskällor. Exempelvis har man hittat substanser i polarområden såsom bromerade flamskyddsmedel och fluororerade kolväten med ingen eller mycket liten känd användning i dessa trakter. Dessa upptäckter har oftast gjorts mycket långt efter att vi börjat använda substanserna. Dessa kemikalier har egenskaper som gör att de efter utsläpp från industri eller produkt kan transporteras långa sträckor utan att brytas ned och de kan med tiden utgöra allvarliga hot för känsliga organismer i känsliga miljöer. Det är viktigt att vi utvecklar verktyg som ger oss möjlighet att förutsäga vilka ämnen som kan bli problemkemikalier i framtiden. Detta är också viktigt för att kunna ge vägledning vid utveckling av nya kemikalier, så kallad grön kemi men också för att kunna förutsäga vilka insatser som krävs i framtiden för riktade kemiska analyser av industrikemikalier i miljön, så kallade screening- och monitoringprogram. Under senare år har flera initiativ tagits för att utveckla verktyg med målsättning att kunna ranka och prioritera industrikemikalier. Dessa har baserats på beräkning av viktiga miljöegenskaper, såsom fördelning mellan olika delar av miljön, persistens, upptag i organismer och toxicitet. Framtagna verktyg har främst använts för att prioritera tester och för att identifiera kemikalier med potentiellt störst påverkan på miljön. I detta projekt tänker vi vända på konceptet och söka de mest miljövänliga kemikalierna med fokus på plastadditiv. Plaster innehåller ett stort antal kemikalier tillsatta för att optimera materialets egenskaper såsom mjukgörare, åldringsskydd, antibakteriellt skydd och flamskydd. Flera av dessa kemikalier är inte kemiskt bundna till materialet och kan därför fritt övergå från en vara till den omgivande miljön. Dessa ämnen kan utgöra en risk i miljön eller orsaka direktexponering för människor via inandning, hudexponering eller exponering av kontaminerat damm. Ett stort antal ämnen används i plaster idag och det är mycket kostsamt att utvärdera deras risker. Vi vet också att processen att byta ut kemikalier är både omständlig och svår. Det finns flera fall där även ersättningskemikalien uppvisar miljö- och hälsoeffekter. Ett verktyg är därför önskat som kan guida industri, beslutsfattare och forskare till en väg mot grönare produkter och kemikalier. I detta projekt skall vi använda och utveckla befintliga beräkningsmodeller för riskbedömning av kemikalier men också modeller för beräkning av avgång av plastadditiv. Data från dessa modeller tillsammans med expertbedömningar skall användas för att skapa ett instrument vid kemikalieval men också design av nya kemikalier. Till expertpanelen bjuds representanter från industrin men även myndigheter, miljöorganisationer och forskningssamhället. Projektet kommer att generera resultat under projekttiden som direkt påverkar framtida miljökemisk forskning och riskbedömning av kemikalier. Detta speciellt med inriktning på kemikalier i plastprodukter. Verktyget kommer att ha stor betydelse för en mer hållbar utveckling av nya kemikalier genom så kallad grön kemi men framförallt genom smarta val av befintliga plastadditiv. Resultat från projektet skall presenteras i vetenskapliga tidskrifter och på nationella och internationella möten. Verktyget som utvecklas i projektet kommer att vara frott tillgängligt genom projektets hemsida. Vi kommer även bjuda in och kommunicera resultaten från projektet direkt till intressenter som Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige, ChemSec, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket.

Participants

Gregory Peters (contact)

Biträdande professor at Chemistry and Chemical Engineering, Chemical Environmental Science

Collaborations

Umeå University

Umeå, Sweden

Funding

Formas

Funding years 2016–2018

Related Areas of Advance and Infrastructure

Sustainable Development

Chalmers Driving Force

More information

Latest update

2016-06-23