Inlämningsuppgifter med muntliga förhör - Ett bra sätt att träna och examinera förståelse

Report, 2002

Denna rapport beskriver hur en kurs har utvecklats för att få eleverna att bättre förstå kursinnehållet och att självständigt kunna tillämpa det de lärt sig. Rapporten beskriver huvuddragen i kursändringarna samt de erfarenheter jag har efter att ha gett kursen tre år i denna nya form. Projektet har fått stöd av Chalmers referensgrupp för pedagogiska utvecklingsprojekt, RePU, vilket har gett medel för att ta den extra tid som krävs för att lära sig ett nytt sätt att undervisa. Efter avslutat projekt drivs kursen i den nya formen inom ramen för den vanliga kursersättningen. Utgångspunkten för kursändringen var att jag noterat att elever hade dålig förmåga att använda sina kunskaper på lite mer verkliga problem efter kursen. I samband med att kursplanen skulle läggas om så att kursen utökades från 3 till 5 poäng ville jag alltså ändra undervisning och examination så att eleverna skulle bli bättre på att kunna lösa de problem en ingenjör ställs inför. Huvudändringarna i kursen har varit att tiden för att lära sig kursstoffet ökats med 67 %, för att ge eleverna mer tid för att själva kunna förstå och tillämpa kunskaperna. Det infördes alltså inget nytt faktainnehåll när kursen utökades. Den extra tiden har istället lagts på tre stora inlämningsuppgifter och handledning av elevernas arbete med dem. För att eleverna skall ge den nya delen av kursen den vikt som jag som examinator anser att den har, så måste den få inflytande på deras betyg. Därför avgör inlämningsuppgifterna halva slutbetyget, andra halvan avgörs av en vanlig skriftlig tenta. Betyget på inlämningsuppgifterna sätts på muntliga förhör av varje elevs lösning. Det låter kanske självklart att inlämningsuppgifter direkt skall påverka betyget, men ofta så är det inte fallet. Denna nya form för kursen har fungerat mycket bra. Fram för allt anser jag att det sättet inlämningsuppgifterna är gjorda på och sättet de handleds och förhörs på ger en stor del av fördelarna. Eleverna har uppskattat ändringen och många påpekar dess stora inverkan på vad de lärt sig. Dessutom har jag som lärare upptäckt många fördelar med denna undervisningsform, några av fördelarna vägde jag medvetet in när den nya kursutformningen planerades, men flera av dem har jag upptäckt först när jag börjat undervisa på detta nya sätt. Det har blivit mer givande att undervisa och jag tycker att det går att se att eleverna utvecklas mot de mål som satts upp för kursen. Examinationsformen, med muntliga förhör är en viktig bit i kursen och ger lite mer arbete för examinatorn än en normal tentamen. Antalet arbetstimmar som går åt har hittills varit kanske 20% mer än för en normal tenta, och timmarna är mer krävande för läraren. Dock är vinsterna i form av bra insikt i vad eleverna lärt sig och personlig feedback både till eleven och läraren så stora att de väl motiverar arbetet. Förhören blir inte bara en examination utan också ett tillfälle då eleven lär sig, framför allt att kommunicera och resonera om teknik och teori. För att kompensera eventuellt extra arbete med muntliga förhör anser jag att neddragningar på andra moment i kursen är bästa lösningen.