Den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser

Report, 2017

Under årtusenden har städer utgjort centra för politiska beslut, ekonomisk tillväxt och varit grogrund för banbrytande forskning, kulturella och teknologiska framsteg. Men aldrig tidigare har våra städer spelat en viktigare roll än idag. Sedan 2007 är vi fler på jorden som bor i urbana miljöer än på landsbygden. Det innebär att det är i världens växande städer som arbetet med att tackla många av mänsklighetens största framtidsutmaningar måste ske: att skapa en hållbar ekonomisk utveckling och ett hållbarare resursutnyttjande, minska miljö- och klimatpåverkan, och hantera globala frågor som migration, demografiska förändringar, folkhälsa, fattigdom och växande sociala klyftor. Många experter menar att städerna måste, och redan är på väg att ta över den ledarroll som nationella regeringar hittills haft i arbetet mot att nå framtidens globala hållbarhetsmål. I ett långsiktigt perspektiv kan det kräva radikala förändringar av vårt globala samhällssystem. I det kortare, men minst lika viktiga perspektivet, handlar det om vad som kan göras under rådande förutsättningar. I den här rapporten har fokus legat på den urbana utvecklingen ur ett svenskt perspektiv – och i en relativt nära framtid. Rapporten tar avstamp i aktuell forskning och teorier om urbaniseringens och den urbana utvecklingens drivkrafter och konsekvenser. Den är en av fyra delrapporter inom IVA-projektet Framtidens goda stad, vars slutmål är att bidra till att skapa mer hållbara planerings- och beslutprocesser för svenskt stadsbyggande i framtiden. I denna delrapport har ambitionen varit att fördjupa och nyansera bilden kring två huvudsakliga frågor, som i den svenska debatten ofta präglas av kunskapsluckor och skeva uppfattningar: 1. Vad är det egentligen för processer som får våra städer att växa – och vad får det för konsekvenser för den omgivande landsbygden? 2. Vad finns det för drivkrafter eller förändringsfaktorer, som redan nu kan börja bidra till att skapa goda och hållbara städer – och vad måste man veta om dessa verktyg för att få dem att fungera? I ljuset av dessa två huvudfrågor har vi också ställt oss frågan om den relevanta kunskapen når ut till de som styr den urbana utvecklingen i Sverige.