Politicising Petroleum: The Political Conflict over the Meaning, Ownership and Operation of the Swedish Oil Industry, 1914–1947
Doctoral thesis, 2025
This thesis examines how and why the Swedish oil industry became politicised, and why some politicians proposed its nationalisation between 1914 and 1947.
Previous research on nationalisation has largely focused on oil-producing countries, showing that they typically nationalise to (re)gain control over domestic reserves, maximise rents, foster economic development, finance welfare, or consolidate elite rule. In contrast, much less is known about why oil-poor, import-dependent countries pursue nationalisation. This study addresses that gap through a case study of Sweden’s unrealised attempt to nationalise its oil sector. It asks who promoted nationalisation, who opposed it, and what ultimately became of the proposals.
The main advocates of nationalisation were the Social Democratic Party (SAP). Their justifications for the policy evolved over time. Initially, nationalisation was presented as a practical measure to facilitate the blending of ethanol into petrol. It was later reframed as a strategy to raise revenue for desirable welfare reforms, and finally as a means to achieve distributive equality by ensuring uniform oil supply and pricing across Sweden. Thus, the rationale for nationalisation was presented in pragmatic and fiscal terms rather than ideological ones.
Opposition came principally from right-wing parties and their press outlets, along with organised business interests and industrialists. These groups coordinated an anti-planned economy campaign that effectively countered the proposal. Criticism also emerged within the broader workers’ movement, particularly from the cooperative movement.
A combination of strong opposition, limited public and stakeholder support, internal dissent, economic constraints, and unresolved questions about import sources and prices led the SAP leadership to abandon the nationalisation plan in 1947.
The Swedish case demonstrates that politicisation processes are rarely linear. Instead, they are multidirectional and contingent, shaped by specific historical and socioeconomic contexts. The thesis therefore contributes a multidirectional model of politicisation that challenges unidirectional accounts of politicisation processes.
Previous research on nationalisation has largely focused on oil-producing countries, showing that they typically nationalise to (re)gain control over domestic reserves, maximise rents, foster economic development, finance welfare, or consolidate elite rule. In contrast, much less is known about why oil-poor, import-dependent countries pursue nationalisation. This study addresses that gap through a case study of Sweden’s unrealised attempt to nationalise its oil sector. It asks who promoted nationalisation, who opposed it, and what ultimately became of the proposals.
The main advocates of nationalisation were the Social Democratic Party (SAP). Their justifications for the policy evolved over time. Initially, nationalisation was presented as a practical measure to facilitate the blending of ethanol into petrol. It was later reframed as a strategy to raise revenue for desirable welfare reforms, and finally as a means to achieve distributive equality by ensuring uniform oil supply and pricing across Sweden. Thus, the rationale for nationalisation was presented in pragmatic and fiscal terms rather than ideological ones.
Opposition came principally from right-wing parties and their press outlets, along with organised business interests and industrialists. These groups coordinated an anti-planned economy campaign that effectively countered the proposal. Criticism also emerged within the broader workers’ movement, particularly from the cooperative movement.
A combination of strong opposition, limited public and stakeholder support, internal dissent, economic constraints, and unresolved questions about import sources and prices led the SAP leadership to abandon the nationalisation plan in 1947.
The Swedish case demonstrates that politicisation processes are rarely linear. Instead, they are multidirectional and contingent, shaped by specific historical and socioeconomic contexts. The thesis therefore contributes a multidirectional model of politicisation that challenges unidirectional accounts of politicisation processes.
political history
energy history
politicisation
Social Democracy
oil
Swedish oil history
Petroleum
Swedish Social Democratic Party
nationalisation
Vasa C
Opponent: Prof. Espen Storli, Department of Modern History and Society, NTNU, Norway
Author
Jens Millkrantz
Science, Technology and Society 01
Denna avhandling undersöker hur och varför den svenska oljeindustrin politiserades, och varför vissa politiker föreslog ett förstatligande av branschen mellan 1914 och 1947.
Tidigare forskning om förstatliganden har i huvudsak fokuserat på oljeproducerande länder och visat att dessa länder vanligtvis förstatligar för att (åter)få kontroll över inhemska oljereserver, maximera intäkterna, främja ekonomisk utveckling, finansiera välfärden eller konsolidera elitens makt. Vi vet däremot mycket mindre om varför oljefattiga, importberoende länder eftersträvar förstatliganden. Denna studie fyller den luckan genom en fallstudie av Sveriges orealiserade försök att förstatliga sin oljesektor. Den ställer frågorna vem som förespråkade förstatligandet, vem som motsatte sig det och vad som slutligen blev resultatet av förslagen.
De främsta förespråkarna för ett förstatligande var Socialdemokratiska partiet (SAP). Deras rättfärdigande av denna policy utvecklades över tid. Inledningsvis presenterades förstatligandet som en praktisk åtgärd för att underlätta inblandningen av etanol i bensin. Senare omformulerades det till en strategi för att öka intäkterna för önskvärda välfärdsreformer, och slutligen till ett medel för att uppnå fördelningsmässig jämlikhet genom att säkerställa en enhetlig oljeförsörjning och prissättning i hela Sverige. Förstatligandet motiverades alltså i pragmatiska och finanspolitiska termer snarare än ideologiska.
Motståndet kom huvudsakligen från högerpartier och deras pressorgan, tillsammans med organiserade näringslivsintressen och industrialister. Dessa grupper samordnade en kampanj mot planhushållning som effektivt motverkade förslaget. Kritik framkom också inom den bredare arbetarrörelsen, särskilt från den kooperativa rörelsen.
En kombination av starkt motstånd, begränsat stöd från allmänheten och intressenter, interna meningsskiljaktigheter, ekonomiska begränsningar och olösta frågor om importkällor och -priser ledde till att SAP:s ledning övergav planen på ett förstatligande 1947.
Det svenska fallet visar att politiseringsprocesser sällan är linjära. I stället är de multidirektionella och kontingenta, formade av specifika historiska och socioekonomiska sammanhang. Avhandlingen bidrar därför med en multidirektionell politiseringsmodell som utmanar unidirektionella beskrivningar av politiseringsprocesser.
Tidigare forskning om förstatliganden har i huvudsak fokuserat på oljeproducerande länder och visat att dessa länder vanligtvis förstatligar för att (åter)få kontroll över inhemska oljereserver, maximera intäkterna, främja ekonomisk utveckling, finansiera välfärden eller konsolidera elitens makt. Vi vet däremot mycket mindre om varför oljefattiga, importberoende länder eftersträvar förstatliganden. Denna studie fyller den luckan genom en fallstudie av Sveriges orealiserade försök att förstatliga sin oljesektor. Den ställer frågorna vem som förespråkade förstatligandet, vem som motsatte sig det och vad som slutligen blev resultatet av förslagen.
De främsta förespråkarna för ett förstatligande var Socialdemokratiska partiet (SAP). Deras rättfärdigande av denna policy utvecklades över tid. Inledningsvis presenterades förstatligandet som en praktisk åtgärd för att underlätta inblandningen av etanol i bensin. Senare omformulerades det till en strategi för att öka intäkterna för önskvärda välfärdsreformer, och slutligen till ett medel för att uppnå fördelningsmässig jämlikhet genom att säkerställa en enhetlig oljeförsörjning och prissättning i hela Sverige. Förstatligandet motiverades alltså i pragmatiska och finanspolitiska termer snarare än ideologiska.
Motståndet kom huvudsakligen från högerpartier och deras pressorgan, tillsammans med organiserade näringslivsintressen och industrialister. Dessa grupper samordnade en kampanj mot planhushållning som effektivt motverkade förslaget. Kritik framkom också inom den bredare arbetarrörelsen, särskilt från den kooperativa rörelsen.
En kombination av starkt motstånd, begränsat stöd från allmänheten och intressenter, interna meningsskiljaktigheter, ekonomiska begränsningar och olösta frågor om importkällor och -priser ledde till att SAP:s ledning övergav planen på ett förstatligande 1947.
Det svenska fallet visar att politiseringsprocesser sällan är linjära. I stället är de multidirektionella och kontingenta, formade av specifika historiska och socioekonomiska sammanhang. Avhandlingen bidrar därför med en multidirektionell politiseringsmodell som utmanar unidirektionella beskrivningar av politiseringsprocesser.
Swedish petroculture: lessons for transitioning to a sustainable energy system
Swedish Energy Agency (2018-004228), 2019-01-01 -- 2023-12-31.
Subject Categories (SSIF 2025)
Sociology
History and Archaeology
Technology and Environmental History
Science and Technology Studies
History
Political Science
Driving Forces
Sustainable development
Areas of Advance
Energy
DOI
10.63959/chalmers.dt/5765
ISBN
978-91-8103-308-3
Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie: 5765
Publisher
Chalmers
Vasa C
Opponent: Prof. Espen Storli, Department of Modern History and Society, NTNU, Norway