Utveckling av provmetod för axelskydd för cyklister

Det är fler cyklister än bilister som skadas allvarligt i trafiken. Huvudskador står för de svåraste skadorna men här finns cykelhjälmen som minskar skaderisken betydligt. Axlar och armar däremot är fortfarande oskyddade, trots att de står för hälften av de svåra cykelskador som leder till långvariga men. Utifrån karakteristiken av cykelolyckor med axelskador vet vi att 90 % av skadorna sker då axeln utsätts för ett direkt islag mot marken, vilket i sig tyder på att ett axelskydd skulle kunna reducera antalet skador. Resultat från simulering i denna studie visar att ett lokalt axelskydd har en potential att reducera risken för nyckelbensfraktur. För att kroppsskydd för cyklister skall kunna säljas på den europeiska marknaden krävs dock att dessa är testade och godkända. Idag existerar inga specifika krav och provmetoder för kroppsskydd för cyklister. Målet med projektet var att utgå ifrån existerande standarder för personskydd (exempelvis SS-EN 1621-1:2012 Skyddskläder mot mekaniska stötar för motorcyklister) och justera våldsnivåerna för att adressera axelskador i cykelolyckor. Sammanställning av tidigare forskning och egna analyser baserade på simuleringar och dynamiska slädprov visar axelns komplexitet och svårigheten att hitta en enkel provmetod liknande de som finns för liknande existerande skydd. Axeln, till skillnad från andra kroppsdelar såsom armbåge och knä, trycks ihop mycket vid ett islag. Vid simuleringar liksom dynamiska slädprov med krockdocka trycktes skuldran ihop ca 7 cm. Vidare har tidigare forskning just visat att hoptryckning av axeln är det mått som bäst korrelerar med skaderisk. Vid framtagning av en testmetod måste därför deformation beaktas. Vid certifieringsprov för existerande kroppsskydd i Europa används endast fasta städ där det ej är möjligt att mäta deformation. För att ta fram en realistisk och verklighetstrogen testmetod, som kan användas av ett testlaboratorium, kommer det att krävas ytterligare studier. Baserat på resultat från denna studie är det troligtvis möjligt att utgå från sidokrocktestdockan WorldSID och sätta ihop en testmetod uppbyggd av komponenter från dockan. Den del som efterliknar skuldran är utvecklad för att kunna mäta laterala laster och har visats kunna efterlikna axelns rörelse vid islag. För att säkerställa att en metod som direkt utnyttjar befintliga komponenter från dockan blir representativ för verkliga skadliga lastfall, kommer det att krävas ytterligare studier där även modellering ingår. Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

Participants

Mats Svensson (contact)

Professor vid Mechanics and Maritime Sciences, Vehicle Safety, Person Injury Prevention

Funding

SP Technical Research Institute of Sweden

Funding years 2013–2015

Folksams forskningsstiftelse

Funding years 2015

Swedish Transport Administration

Funding years 2013–2015

More information

Latest update

2015-12-14