Samband mellan mått på leveransförmåga, dimensionering av säkerhetslager och kapitalbindning

Report, 2012

Den kapitalbindning som krävs för att uppnå en viss leveransförmåga kan förväntas vara beroende av vilken metod man använder för dimensionering av säkerhetslager. Kapitalbindningen kan också förväntas påverkas av vilket slag av leveransförmåga man vill uppnå samt av hur leveransförmågan för hela artikelgrupper betraktas och beräknas. Dessutom kan även erhållen leveransförmåga i form av servicenivå förväntas vara beroende av vilket mått på leveransförmåga som används. I den här rapporten redovisas resultaten från en studie som analyserar de här förhållandena. Den inkluderar två olika sätt att dimensionera säkerhetslager, antal dagars medelefterfrågan och fyllnads-gradsservice (Serv2). Den inkluderar också tre olika sätt att mäta leveransförmåga, orderradsservice, volymvärdeservice och efterfrågeservice samt tre olika sätt att beräkna total leveransförmåga per grupp av artiklar, vägda medelvärden respektive medelvärden av enskilda artiklars servicenivåer och fallet att alla artiklar får samma servicenivå. Av resultaten framgår att säkerhetslager dimensionerade med hjälp av antal dagars medelefterfrågan medför klart lägre kapitalbindning än säkerhetslager dimensionerade med utgångspunkt från en önskad fyllnadsgradsservice då leveransförmåga mäts som vägda medelvärden av de olika artiklarnas orderradsservice respektive efterfrågeservice. Mäts leveransförmågan i stället som medelvärden ger fyllnadsgradsservice upphov till lägre kapitalbindning. Resultaten visar också att om man väljer orderradsservice respektive efterfrågeservice som mått på leveransförmåga för att uppnå en hög kundtill-fredsställelse kommer man att få en klart lägre volymvärdeservice. Detta innebär att hög kundtillfredsställelse leder till ökad förlorad försäljning på grund av brist. Det motsatta förhållandet gäller för volymvärdeservice som ger en högre orderradsservice och efterfrågeservice. Vidare framgår det att en viss vägd volymvärdeservice medför betydligt högre kapitalbindning än vad samma vägda orderradsservice respektive samma vägda efterfrågeservice gör. Det visar sig också att lika servicenivåer ger betydligt högre kapitalbindning än motsvarande medelservicenivå som dessutom i sin tur ger ytterligare högre kapitalbindning än vad motsvarande vägd medelservicenivå ger. Detta gäller både orderradsservice, volymvärdeservice och efterfrågeservice. Mot bakgrund av de erhållna resultaten är det uppenbart att val av dimensioneringsme-tod, val av mått på leveransförmåga och valt sätt att beräkna gruppvis leveransförmåga har ett avgörande inflytande både på vilken servicenivå man får och vilken kapitalbind-ning den ger upphov till.