Forskning om elöverkänslighet och andra effekter av elektromagnetiska fält; Åttonde årsrapporten

Report, 2011

Årets rapport diskuterar några forskningsområden där resultaten är av stor betydelse och som kan förväntas tilldra sig stor uppmärksamhet. Det första avser möjligheterna att skatta exponering och den relativa betydelsen av olika exponeringskällor. Viktigt arbete har där gjorts inom det Schweiziska nationella forskningsprogrammet. Vi har inkluderat en figur som på ett enkelt sätt sammanfattar viktiga och relevanta resultat avseende exponering i den allmänna miljön. Det framgår att basstationer, egen mobiltelefonanvändning och trådlösa hemtelefoner är de viktigaste källorna till exponering (om man bortser från lokal exponering till huvudet under samtal). Nästa område avser sömn och EEG-undersökningar. Det har där visat sig i ett antal undersökningar att elektromagnetiska fält tycks ha effekt på EEG under sömn. Effekterna är måttliga och kan storleksmässigt jämföras med vad som kan erhållas till exempel vid kaffe- eller alkoholintag. De tycks inte vara kopplade till subjektiv sömnkvalitet. Hur dessa effekter uppstår och vad de kan tänkas ha för betydelse är okänt. Men det är klart att det är angeläget att forskningen inom detta område fortsätter så att vi kan få denna effekt bekräftad om den är reell och ytterligare belyst och förstådd. Vi har också beskrivit en del ytterligare epidemiologisk forskning och framför allt slutrapporten från den så kallade Interphone-studien. Det har funnits förhoppningar om att denna studie skulle kunna ge definitivt besked i frågan om mobiltelefonanvändning och hjärntumörrisk. Men det stod redan efter publiceringen av de nationella rapporterna klart att så knappast skulle bli fallet. Rapporten har gett upphov till omfattande metodologiska diskussioner, vilka också varit orsaken till rapportens stora försening. Vår bedömning är att denna rapport inte ändrar våra tidigare bedömningar av risken för hjärntumör vid mobiltelefonanvändning, baserade bland annat på vad som framkommit i de nationella rapporterna. Däremot har denna rapport och andra rapporter från Interphone bidragit med viktiga metodologiska insikter. Vi diskuterar några ytterligare epidemiologiska undersökningar men inte heller de ändrar någonting i våra bedömningar. Slutligen presenterar vi nya riktlinjer för exponering från ”kraftfrekventa elektromagnetiska fält” från ICNIRP. De är baserade på en uppdaterad kunskapsgenomgång och på omfattande principdiskussioner. Bland annat har man nu bedömt att också fotofosfener (ljusblixtar) ska ingå bland kritiska effekter vilket i viss mån har påverkat gränsvärdena numeriskt. Detta har dock ingen praktisk betydelse för allmänhetens exponering därför att nivåerna ändå ligger flera storleksordningar över vad allmänheten normalt exponeras för. Det finns dock arbetsmiljöer där detta kan ha betydelse. En viktiga händelse under 2011 som redan nu kan förutses är att IARC (WHOs cancerforskningsinstitut) i maj ska ha ett så kallat monografimöte och ta ställning till hur sannolikt det är att radiofrekventa elektromagnetiska fält är cancerframkallande.