Uthållighetsindikatorer för avloppshantering - ett samarbetsprojekt mellan forskare och praktiker

Report, 2002

Syftet med detta projekt har varit att utveckla en process for identifiering av uthållighetsindikatorer med utgångspunkt i livscykeltänkande. Indikatorerna identifierades i en fallstudie på Stockholms Vattens slamhantering, men med syfte att kunna användas generellt för avloppshanteringen. Fyra olika slamhanteringssystem har studerats genom att data har tagits fram m h a livscykelanalys och ekonomisk analys, kompletterat med en osäkerhetsbedömning samt en studie av tillgången på fosfor. De studerade alternativen var spridning av hygieniserat slam på jordbruksmark, samförbränning med hushållsavfall, separat förbränning med efterföljande extraktion av fosfor ur askan (Bio-Con) samt fraktionering av slammet med fosforutvinning (Cambi-KREPRO). Resultaten från de olika delstudierna sammanställdes i ett dokument som användes som underlag vid en prioritering mellan de olika handlingsalternativen med hjälp av multikriterieanalys. I samband med denna diskuterades resultaten tillsammans med deltagare från Stockholm Vatten och för- och nackdelar med varje alternativ analyserades. I multikriterieanalysen ingick nio kriterier som valts ut med vägledning av de utförda analyserna och i samråd med Stockholm Vatten: ekonomi, resurser, energi, utsläpp till luft, utsläpp till mark, acceptans, driftsäkerhet, arbetsmiljö och hygien. Utifrån resultaten av multikriterieanalysen formulerades ett första förslag på uthållighetsmål och indikatorer som bearbetades tillsammans med Stockholm Vatten, varefter det slutliga förslag som föreligger i denna rapport utformades. Att utifrån ett specifikt teknikval arbeta fram indikatorer för uthållig utveckling gav projektet speciella förutsättningar. En svårighet var att identifiera indikatorer som på ett meningsfullt sätt behandlar uthållighet för enbart en del av en organisation. En förutsättning för att ändå få fram uthållighetsindikatorer var att använda ett livscykeltänkande som på ett systematiskt sätt går över organisationsgränser och därmed inkluderar angränsande aktiviteter såsom energisystem och jordbruk. På så sätt har det varit möjligt, att utvidga indikatorerna till en mer generell nivå. För vissa delar av avloppssystemet återstår dock luckor där det inte med det här valda angreppssättet varit möjligt att identifiera indikatorer: ledningsnät, utsläpp till vatten, recipienttillstånd och dagvattenhantering. Den höga graden av samarbete med Stockholm Vatten genom projektet har förhoppningsvis lett till den önskade förankringen av de framtagna indikatorerna inom organisationen. Representanterna från Stockholm Vatten har dessutom tillfört oersättlig kunskap och erfarenhet. Samtidigt har det klargjorts vilka krav den här sortens samarbete ställer på de forskare som ingår i projektet. Den process som tillämpats inom projektet har i stora drag fallit väl ut. Vad gäller de indikatorer som identifierats inom projektet är det ännu för tidigt att uttala sig om värdet av dessa. Framtagandet av indikatorer är i sig inget mål, även om det bidragit till lärdomar som med all säkerhet är användbara för andra organisationer och företag. Det är användandet av indikatorerna på lång sikt som kan bidra till en uthållig utveckling av organisationen.