Växtväggar

Magazine article, 2016

Den gröna väggen Gröna väggar är ett snabbt växande fenomen världen över. Men inte den traditionella fasaden av murgröna i första hand utan höga vertikala växtväggar där möjligheterna finns till odling av grönsaker. I Frankrike har botanisten Patrick Blanc utformat växtväggar i nästan 30 år. Hans första vägg stod klar 1988 och var inspirerad av den tropiska skogens nyanser av grönska. 2001 skapade Blanc en 30meter hög växtvägg i hotell Pershing Hall i Paris och den, tillsammans med växtväggarna som klär in Etnografiska museet i Paris, från 2004, är Blancs mest kända verk. När ett av världens största konstmuseum MOMA i San Francisco öppnades i våras, efter en stor om- och tillbyggnad, var ett av tillskotten en enorm växtvägg utformad av David Brenner där strukturen bakom växtväggen var gjord i återvunnen plast. Ett konstverk utomhus, som en del av alla de verk som visas på museet. En av de som framgångsrikt låtit sig inspireras av Patrick Blanc är landskapsarkitekten Mikael Hellgren som formgivit växtväggar på bland på restaurang Taste i Göteborg 2008. Hellgrens växtväggar finns även på hotell och kontor i Stockholm. Till skillnad från gröna tak har den gröna väggen inte samma naturliga bevattning. Gröna väggar och ett bistert svenskt klimat är en mer problematisk kombination. Att vertikalt tillföra rätt mängd vatten och på rätt tid kräver en teknik som ska fungera heta soliga dagar såväl som nätter med minusgrader. Uttorkning och för lite näring är problem som löses med sensorer och växtbäddar där näring tillförs med vattnet. Solpaneler är en teknik som används för uppvärmning av växtväggen under kalla dagar. Gröna väggar i kombination med gröna tak gör skillnad för klimatet. Växter har luftrenande egenskaper då bladen fungerar som ett filter som fångar upp smuts och skadliga partiklar. Då bladen reflekterar solljuset avdunstar vatten, vilket bidrar till en fuktigare och svalare stadsmiljö. Även ljudmässigt finns fördelar med växtväggar då de kan reducera upp till 6 dB buller i en fasad. I Malmö finns stadsodlingsföreningen ”Odla i Stan” som ingår i en ambition om ett ekologiskt grönt Malmö 2020. I deras regi skapades 2013 en 50 kvadratmeter stor växtvägg i Malmöstadsdelen Seved. Växtväggen är unik då den producerar grönsaker som kan skördas året om. Under vintern växer grönkålsplantor och perenna örter. På sommaren växer sallad, lök, mangold, tomater, kikärter, smultron och olika örter som persilja, mynta, citronmeliss, oregano och timjan. 2014 invigdes en ätbar växtvägg i Nya Malmö Latins skolrestaurang. Eleverna kan året runt skörda färska örter till sin mat. Byggföretag och arkitektkontor, tillsammans med högskolan i Malmö, driver sedan ett par år tillbaka ett utvecklingsprojekt kring gröna väggar i stadsdelen Varvsstaden. Ett material som ofta används är butong, perforerade betongskivor där växter kan gro och växa. I Göteborg finns också ett antal växtväggar. På Kyrkogatan 60 finns en stor växtvägg med 2000 plantor från 17 olika växtarter som skapar ett eget ekosystem mitt inne i Göteborgs mest urbana miljöer. Inomhus finns växtväggar i Nordstan, på ett par av de konsultkontoren och på Göteborg Energis kontor. Förutom estetiska och klimatmässiga kvaliteterna så finns det en enorm och outnyttjad potential i växtväggar i form av möjligheter till odling. Enligt beräkningar som gjorts på högskolan i Gävle kan det i en vanlig villaträdgård odlas drygt 300 kg potatis, 100 kg rotfrukter och 200 kg grönsaker på ett år. Det motsvarar en vanlig tvåbarnsfamilj konsumtion. Om arean av en villaträdgård ställs i relation till antal kvm södervända fasader i Göteborg skapas en oerhörd resurs för att odla mat på växtväggar. Grovt räknat finns det drygt 1,5 kvadratkilometer söderfasad i Göteborg som har potential att utvecklas till växtväggar. Allt kan inte användas för odling men det rör sig om ytor motsvarande många tusentals villaträdgårdar. Att odla i städerna är inget nytt fenomen. 1910-talets trädgårdsstäder och odlingslotter är ett exempel på stadsodling, ofta i städernas utkanter. På 1970-talet odlades det grönsaker och annat på rivningstomterna i Haga, i centrala Göteborg. Det var gröna vågen idealister som satte potatis och odlade morötter. Det är oklart hur det gick, men de var rätt ute. Idag är stadsodlingar något som hela tiden utvecklas. Att allt fler väljer grön diet gör att stadsodlingen får en växande betydelse för livsmedelsförsörjningen.