Svårfångade kvaliteter: Erfarenhetsåterföring från fyra av Sveriges Arkitekters nominerade och prisbelönade bostadsprojekt

Report, 2011

I en nyligen publicerad avhandling konstateras det att få arkitekter följer upp sina projekt med beställare efter slutförande, och att nästan inga arkitekter utvärderar sina hus genom att ta till sig synpunkter från brukarna. Metoder för systematisk erfarenhetsåterföring saknas helt enkelt inom många arkitektföretag. Samtidigt är det tydligt att frågan om vems värderingar av kvalitet som skall vara vägledande långt ifrån är självklar. Spänningar finns inbyggda i triangelförhållandet mellan uppdragsgivaren, arkitekten och brukaren. Mot bakgrund av ett sådant fält av skilda värderingar kring kvalitet vill vi i den här skriften lyfta betydelsen av erfarenhetsåterföring. Utgångspunkten är en studie av hur arkitektkårens värderingar av bostadskvalitet jämför sig med de boendes i fyra bostadsprojekt som nominerats till, eller belönats med, Sveriges Arkitekters bostadspris. Har arkitekternas ambitioner om bostadskvalitet alls gått fram till de boende? Uppfattar man samma saker som kvalitet? Intervjuer har genomförts med Håkan Trygged, KUB Arkitekter, ansvarig arkitekt för flerbostadshus på Godhemsberget, Göteborg, nominerat och prisbelönat 2005; Karin Wingårdh, Wingårdh Arkitektkontor, ansvarig arkitekt för flerbostadshus vid Margaretaplatsen, Helsingborg, nominerat 2007; Peter Hulting, tidigare Meter Arkitektur, ansvarig arkitekt (tillsammans med Bengt Carlsson) för flerbostadshus i Kv. Fiskpigan, Trosa, nominerat 2007; samt Petter Lodmark, QPG, ansvarig arkitekt för radhus och flerbostadshus i Östra Balltorp, Mölndal, nominerat 2007. Intervjuerna belyser såväl förutsättningarna för de nämnda projekten, som en mer allmän diskussion om vad som formar arkitekters handlingsutrymme i dag. De boendes värderingar av kvaliteterna i samma projekt har undersökts med hjälp av enkäter. Frågorna har grundats på tidigare bostadsutvärderingsenkäter samt på de kvaliteter de intervjuade arkitekterna framhållit som de bärande i respektive projekt. Enkäterna redovisas dels i form av en sammanställning och analys av alla projekten tillsammans, dels med utgångspunkt i de boendes uppfattningar om respektive projekt. Enkäterna visade att de boende i stor utsträckning både uppfattat och uppskattat de kvaliteter hos bostäderna som arkitekterna beskrivit i intervjuerna. En jämförelse av vilka kvaliteter de boende ansåg uppfyllda, i förhållande till vilka de ansåg viktiga, tydde på att många kvaliteter uppfylldes i projekten – också sådana som de boende inte ansåg vara så viktiga. Här kom också fram kritiska synpunkter, särskilt på funktion och byggnadsteknisk kvalitet. Sammanfattningsvis ser vi att arkitekten – i speciella projekt, präglade av en tydlig arkitektonisk idé och med en kvalitetsmedveten beställare – kan få ett stort handlingsutrymme. Samtidigt är det tydligt att det generellt i dag förväntas en effektivitet och kostnadsmedvetenhet hos arkitekterna, som begränsar arkitektens möjligheter att genomföra sina ambitioner fullt ut. Vår genomgång har också visat att det finns en viss diskrepans mellan vad arkitektkåren identifierar som god kvalitet och vad brukarna identifierar som god kvalitet. Systematisk erfarenhetsåterföring från genomförda projekt är ett sätt för arkitektkåren att underhålla och utveckla kunskap om funktion och kvalitet i bostäder. Utan en sådan finns, menar vi, en risk för marginalisering av dessa frågor. God kvalitet är inte enbart någonting som finns inneboende i tinget i sig, utan något som upprättas i en relation mellan olika aktörer.