Hur sker förändring inom svensk byggbransch? En studie om initiativ, logiker, och roller

Report, 2017

Det framförs ofta kritik mot att den svenska byggbranschen har en låg förändringsbenägenhet generellt. Denna kritik cirkulerar delvis som självkritik inom branschen, men kommer i större utsträckning från forskarhåll samt en rad statliga och branschspecifika undersökningar utförda under de senaste 20 åren. Denna bild delas dock inte av alla och det finns motstridiga ståndpunkter gällande en rad olika frågor som rör förändring inom svensk byggbransch, inte bara mellan olika intressegrupper utan även inom forskarsfären. Syftet med denna studie är att undersöka hur förändring sker inom svensk byggbransch med förhoppningen att ett fokus på förändringens natur snarare än dess grad ska kunna bringa nya nyanser in i debatten. Denna studie har valt att göra skillnad på hur förändring framställs och hur förändring upplevs. I enlighet med detta bygger studien på två olika dataset 1) analys av årsredovisningar för några av de största svenska entreprenörsföretagen (NCC, Skanska, Peab, Serneke), och 2), intervjuer med en rad olika personer inom dessa företag. I analysen av årsredovisningarna (35 stycken totalt) läggs fokus på hur tre vanligt förekommande förändringsinitiativ (Partnering, Grönt Byggande, Industriellt Byggande) har framställts över de senaste tio åren (år för år) med syftet att försöka uttyda vad som varit dessa förändringars drivkrafter och frön. Detta har sedan jämförts med resultaten från 33 intervjuer med medarbetare från dessa företag. Resultaten visar inte helt oväntat på tydliga skillnader mellan de två versionerna. Den version som framställs på de höga organisatoriska nivåerna skildrar en förändring vars logik präglas av en strävan mot att ständigt bli bättre, inom egentligen alla de områden där branschen ofta blivit kritiserad för att underprestera (t.ex. produktivitet, kvalitet, kostnadsutveckling, miljöpåverkan, innovation). Detta kan jämföras med den upplevda versionen som snarare vittnar om förändring vars logik är starkt präglad av en mer reaktiv typ av krishantering. Dessutom kopplas förändringarnas drivkrafter i stor grad även till enskilda individer som via stora organisatoriska frihetsgrader initierar och driver förändringar enligt en mer personbunden logik. Tillsammans pekar dessa två versioner på en motstridighet mellan en uttalad strävan emot att i högre grad effektivisera byggproduktionen och en yrkesrollsbaserad ovilja mot att ge upp det individuella manöverutrymmet till förmån för de mer standardiserade arbetssätten som kommer krävas för att uppnå denna typ av förändring. Utifrån detta resultat betonar studien behovet av ett ökat fokus riktat mot branschens traditionella yrkesroller (här lyfts platschefsrollen upp specifikt) och studera och diskutera på vilka sätt och hur dessa måste förändras för att verkligen kunna genomföra de förändringar som ofta nu är i ropet, både bland forskare och utövare.