Utvärdering av traditionell och innovativ sanering av glasbruksområden i Glasriket

Report, 2017

I detta arbete har traditionell och innovativ sanering av glasbruksområden inom Glasriket utvärderats med hänsyn till åtgärdernas samhällsekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet. Traditionell sanering innebär uppgrävning, transport till deponi och deponering, medan innovativ sanering innebär att glasmassa och metaller återvinns vid ett smältverk som anläggs centralt i området. Följande saneringsalternativ har studerats: • Alternativ 1: Traditionell sanering • Alternativ 2a: Innovativ sanering med centralt belägna anläggningar för deponi och framtida smältverk • Alternativ 2b: Innovativ sanering med mellanlager/deponi och smältverk vid Linneberga deponi Ett antal ekonomiska, miljömässiga och sociala effekttyper (indikatorer) har identifierats och använts i utvärderingen. Indikatorerna har valts ut i samråd med projektgruppen för det Vinnova-finansierade projektet Innovativ sanering i Glasriket. Effekterna har kvantifierats för de studerade saneringsalternativen. Kvantifieringen har gjorts relativt ett referensalternativ. Utifrån den genomförda utvärderingen av traditionell och innovativ sanering av glasbruksområden i Glasriket har följande huvudsakliga slutsatser dragits: • Innovativ sanering är miljömässigt mera fördelaktigt än traditionell sanering. De innovativa alternativen åstadkommer en snabbare reduktion av föroreningsmängden och därmed av läckaget till närliggande vattendrag, vilket är fördelaktigt ur miljörisksynpunkt. De innovativa alternativen åstadkommer också en återvinning av glasmassa och metaller, vilket miljömässigt och ur hållbarhetssynpunkt är en viktig fördel. Alternativ 2a, med en centralt belägen deponi, innebär också mindre luft- och klimatutsläpp från transporter jämfört med traditionell sanering. • De studerade innovativa alternativen presterar också bättre i den sociala analysen. Den kortare saneringstiden med de innovativa åtgärderna resulterar i att områdets utvecklingspotential uppnås tidigare och ger flera lokala årsarbetstillfällen och fler besökare totalt sett under analysperioden än vad som kan förväntas åstadkommas med det traditionella alternativet. • I den samhällsekonomiska analysen presterar Innovativ sanering 2a bättre än det traditionella alternativet, men för alternativ 2b blir transportkostnaderna mycket höga vilket gör att detta alternativ får den lägsta samhällsekonomiska lönsamheten. • Vid en sammanvägning av samtliga studerade effekter till ett sammantaget index uppvisar samtliga saneringsalternativ positiva index, dvs. de positiva effekterna överväger de negativa effekterna givet den viktning (betydelse) som givits inkluderade effekter. • De innovativa alternativen får tydligt högre sammanvägt index än det traditionella. De innovativa alternativen presterar bättre än det traditionella i såväl den miljömässiga som den sociala domänen. I den ekonomiska domänen har alternativet Innovativ sanering 2a det högsta nettonuvärdet av de studerade alternativen. • Sammantaget förordar således den genomförda analysen, givet de effekter som inkluderats och den betydelse de givits, att genomföra innovativ sanering av glasbruksområdena. Innovativ sanering 2a får det högsta sammanvägda indexet så länge kostnaden för en ny deponi kan hållas under 120 miljoner sek. Vid högre kostnader än så har alternativ 2b det bästa resultatet eftersom de högre transportkostnaderna i 2b inte längre övervägs av de positiva miljöeffekterna med en centralt belägen deponi i alternativ 2a.