Solceller i samband med takrenovering på flerbostadshus – En litteratur- och enkätstudie

Report, 2017

Denna rapport redovisar en undersökning av möjligheten att installera solceller i samband med takrenoveringar i flerbostadshus. Undersökning har genomförts i form av en enkätstudie med följande frågeställning i fokus: Vilka motiv, drivkrafter och hinder finns det för att installera solceller på tak i flerfamiljshus såsom de uppfattas av förvaltare och ägare av flerfamiljshus? Enkäten riktade sig till svenska bostadsföretag och bostadsrättsföreningar som förvaltar flerbostadshus och som har fått solcellsstöd från Energimyndigheten. För att sätta frågeställningen i en större kontext, har studien kompletterats med en kunskapsöversikt inom området beslutsprocesser och arkitek-tonisk integration av solceller. Energimyndighetens databas användes både för att identifiera företag och föreningar som skulle ingå i vår studie samt för att ta fram statistik kring projektens geografiska spridning, typ av ägare och olika hustyper. Enkäten skickades till 77 potentiella respondenter. Svarsfrekvensen blev 36 procent. Frågeområden som ingick i studien var: allmän information om företagets bostads-bestånd; genomförda takrenoveringar; genomförda solcellsinstallationer inklusive rutiner, motiv och drivkrafter; planerade takrenoveringar; samt generella reflektioner och bakgrundsinformation.

Anledningen till att ett tak läggs om eller en större takrenovering genomförs är, inte helt oväntat, främst på grund av att takets livslängd närmar sig sitt slut. I några fall är även energieffektivisering en utlösande faktor. De vanligaste procedurerna i samband med takrenoveringar är att installera solceller eller lägga om tak utan ändringar. Påbyggnad av en ny våning, inredning av vind, samt prefab-lösningar är bland de åtgärder som genomförs minst. På frågan om vilka typer av takrelaterade åtgärder som genomförts de senaste fem åren, så är det sett från antalet svarande vanligast att respondenterna har installerat solceller och renoverat tak vid samma tillfälle men nästan lika många har installerat solceller på befintligt tak utan att renovera tak och något färre har renoverat tak utan att installera solceller. Anledningarna till att man inte installerar solceller i samband med takrenovering är övervägande ekonomiska, till exempel dålig lönsamhet och höga investeringskostnader, följd av olämplig utformning av taket, ogynnsamma väderstreck och osäkerhet kring det framtida värdet av den producerade elen. Ingen anger brist på lämpliga produkter eller osäkerhet kring drift och förvaltning som orsak till att avstå installation. I bostadsrättsföreningar tas initiativet till att installera solceller främst av styrelsen, i vissa fall av förvaltaren av bostadsrättsföreningen, de boende, en anlitad arkitekt eller entreprenör. I bostadsföretag med hyresrätter är det främst före-tagsledningen som tar initiativet eller anställda inom företag såsom driftpersonal, teknisk chef eller energi- och VVS samordnare. De vanligaste motiven för att installera solceller är att spara energi och att öka sin grad av självförsörjande tillsammans med att det uppfattas som en effektiv miljöåtgärd. Även tillgång till bidrag är viktig. Det är också de främsta motiven bland bostadsrättsföreningar för installation av solceller. För hyresrätter är de främsta motiven marknadsföring av företagets miljöprofil, spara energi, följa företagets miljöpolicy och att det anses vara en effektiv miljöåtgärd. När det gäller lärdomar från att genomföra takrenoveringar med solceller, anger de allra flesta att de är nöjda med projektet. Endast ett fåtal uppger att de skulle gjort någon större ändring eller att de stött på problem. På frågan om vad som krävs för att andelen takomläggningar med solcellsinstallationer ska öka, så dominerar även här ekonomiska faktorer. Högre lönsamhet, mer bidrag och större säkerhet över tid vad gäller kostnader och intäkter hamnar överst. Bostadsrättsföreningar efterlyser även tydligare skatte-regler, företag som erbjuder helhetslösningar, och teknisk utveckling av solcells-produkterna. Ingen av de svarande företag eller föreningar anser att det behövs mer estetiskt tilltalande solcellsprodukter, bättre organisation inom företaget, eller förbätt-ringar av drift och förvaltning av solcellsanläggningarna. Prefabricerade takelement med integrerade solceller, ett koncept där platta och låglutande tak kompletteras med ett nytt sadeltak av prefabricerade takelement med en takbeläggning av solceller, verkar inte vara av större intresse för respondenterna. När det gäller metoder för att kunna hantera tidsvisa överskott av solel för att motverka negativa ekonomiska resultat så vill de flesta införa ett gemensamt el-abonnemang för hela byggnaden så att elen kan användas i lägenheterna och genom att installera batterier som lagrar överskottsel från dagen till kvällen.

Utmaningen är att stimulera solcellstänket bland alla bostadsförvaltare och se lång-siktiga vinster med att samordna takrenovering med installation av solceller, inte minst i miljonprogrammets flerbostadshus där det finn stort renoveringsbehov. Huvud-motiven för att installera solceller är energibesparing, självförsörjning och att det är en effektiv miljöåtgärd. Motiven skiljer sig något mellan bostadsrätter och hyresrätter där hyresrätter har ett större inslag av miljöprofilering som till exempel marknadsföring och miljöpolicy. Ekonomi och regelverk är viktiga aspekter, både som drivkraft och hinder. Statligt bidrag är ett incitament som bör finnas även framöver för att stimulerar utvecklingen av en större marknad för solceller. En ökad efterfråga är dock inte enbart beroende av kostnaderna utan även av en efterfrågan från beställare och arkitekten. Här behövs det dokumenterad kunskap och estetiskt tilltalande byggda exempel. Påbyggnad och prefab-element är i dagsläget av begränsat intresse, men det kan vara att intressant att utveckla som ett alternativ. För en bättre förståelse av takrenoveringarna och potentialerna för integration av solceller i flerbostadshus behöver framtida forskning fokusera på renoveringsprocessen generellt, större empiriskt material, och resonemang bakom beslutsfattandet som inte bara omfattar bostadsförvaltare utan även andra intressenter såsom arkitekter och andra konsulter samt stadsplanerare. Det är också viktigt att ta hänsyn till olika upplåtelseformer, dvs. skillnader mellan hyresrätter och bostadsrätter.