Kommunala vetot – landbaserad vindkraft

Report, 2023

Ska elektrifieringen och klimatomställningen lyckas måste den fossilfria elproduktionen öka snabbt och radikalt. Vindkraft och solkraft har lägst kostnader och går snabbast att bygga ut. På sikt kan kärnkraft komma in men dess kostnader är osäkra och det råder även olika syn huruvida sådan ska utgöras av dagens storskaliga kärnkraft eller nyutvecklade små och modulära reaktorer.

I Energimyndighetens scenario för hög elektrifiering tredubblas den landbaserade vindkraften från 33 TWh år 2022 till 100 TWh redan år 2035. Detta försvåras eller kan omöjliggöras av att kommunerna genom snitt veto och stoppar alltmer landbaserad vindkraft. Det kommunala vetot har hittills stoppat minst 20–26 TWh vindkraftsel, mer än dubbelt så mycket som Ringhals 1 och 2 producerade.

Genom det kommunala vetot kan en kommun kan säga nej till vindkraft (och kärnkraft) utan att samtidigt säga ja till något annat eller direkt ta några konsekvenser av sitt nej. Mot bakgrund av den ökade polariseringen i energidebatten som initierades i och med debatten som föregick det senaste valet har vi granskat det kommunala vetot, med fokus hur de olika partierna har röstat i 320 olika omröstningar om inlämnade ansökningar för ny vindkraft. Sex slutsatser är möjliga:

- Från samförstånd till splittring. Nästan hälften av alla beslut har varit enhälliga, allra oftast tillstyrkan, men under senare år har andelen enhälliga beslut minskat kraftigt.

- Andelen veton har ökat kraftigt under de senaste två åren. Av de ansökningar som fick sitt beslut 2014-2020 avstyrktes 22 procent av kommunerna, men under perioden 2021-2022 avstyrktes hela 48 procent. Moderaternas avslagsandel ökade mycket kraftigt, från 25 procent under den tidigare perioden till 59 procent under 2021-2022. Kristdemokraterna röstade nej i varannan omröstning under 2021-2022, SD sade nej i 88 procent av fallen, medan övriga partier ville avstyrka i mellan 29 och 38 procent av omröstningarna.

- Den ökade polariseringen sammanfaller med kärnkraftsprofilering. Både Kristdemokraterna och Moderaterna lyfter fram kärnkraften samtidigt som de poängterar att det också krävs vindkraft, men deras kommunala företrädare väljer i stället bort vindkraften.

- Samtliga partier kan bidra till att utöka vindkraften. Sett över hela perioden har Centerpartiet högst andel tillstyrkan, följt av Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Därefter kommer Kristdemokraterna och Moderaterna, före Liberalerna och Vänsterpartiet. Samtliga dessa partier kan bli ”vågmästare” i kommande omröstningar.

- Om både Socialdemokraterna och Moderaterna säger ja så blir det ja. Sverige har två stora partier som är ledare inom sina respektive block. I samtliga 178 omröstningar (utom en) där både Socialdemokraterna och Moderaterna har röstat ja har ansökan tillstyrkts av kommunen. S och M skulle alltså kunna göra en överenskommelse om att verka för kommunal tillstyrkan inom sina respektive partier. Detta är också i linje med Moderaternas nya där uttrycker en mer positiv syn på vindkraft.

- Det krävs incitament för närboende, bygd och kommuner. Myndigheter och utredningar har lämnat en rad förslag för att minska andelen veton. Det allra viktigaste är att kommuner som tillstyrker fossilfri elproduktion, både kärnkraft och vindkraft, får en statlig ersättning vid utbyggnad.
SHOW LESS