Digitala verktyg för värdering av mark i stadsutvecklingsprojekt (DITO)

Forskningsprojekt, 2021 – 2023

Sveriges städer står inför stora hållbarhetsutmaningar av både social och miljömässig karkatär. Stadsutvecklingen drivs i enlighet med lagstiftade former där både den process och de styrdokument som driver denna är föreskrivna. Dessa former bottnar dock i en allt mer föråldrad förståelse av hur staden som byggd miljö påverkar de viktiga processer som pågår i våra städer, alltifrån våra dagliga rutiner till saker som social segregation och minskad biologisk mångfald. Traditionellt har den byggda miljö hanterats med hjälp av kartor på olika skala, vilket även styrt planeringsprocessens utformning. Den utgör en tydlig sekvens från beslut på mer övergripande skala som omfattar hela staden genom vad som kallas Översiktplaner, till olika dokument på mellanliggande skala som Fördjupad översiktplan och Områdesprogram, ned till beslut på detaljerad skala som ofta bara omfattar enskilda projekt i det som kallas detaljplaner.Detta är på många sätt olyckligt eftersom kvaliteter som vi vill uppnå i en detaljplan ofta är beroende av beslut på mer övergripande plannivå eller beslut i andra detaljplaner. Likaså har beslut tagna i detaljplaner ofta stor betydelse även på mer övergripande skala, liksom andra detaljplaner. Detta är ganska allmänt känt och hanteras på olika sätt, men medlen att effektivt arbeta med detta begränsas av nuvarande utfromning av planeringsprocessen och dess verktyg och styrdokument.Ny forskning hanterar stadens rumsliga struktur som ett system där just samband mellan olika platser eller olika stadsutvecklingsprojekt kan studeras. Det blir här tydligt hur mycket av enskilda platser i staden är beroende av deras relation till andra platser i den eller hur ingrepp i enskilda stadsutvecklingsprojekt har stor inverkan på andra sådana projekt. Denna forskning drar nytta av den snabbt ökande tillgången på ditaliserade data om våra städer och bearbetar sådana data i nya digitala plattformar kallade geografiska informationssystem (GIS). Detta gör det möjligt att snabbt analysera både nuvarande egenskaper och kvaliteter hos enskilda platser eller områden i staden i relation till andra platser eller områden.Med utgångspunkt i den nya kunskap som på detta sätt utvecklats och de verktyg som hänger samman med detta, avser detta projekt att utveckla kunskap och digitala verktyg som gör det möjligt att beskriva, kontrollera och i förlängningen även monetärt värdera de systemeffekter av detta slag som typiskt skapas i stadsutvecklingsprojekt. Avsikten är även att utveckla metoder för att inkludera sådana värderingar i projektkalkyler, vilket idag i hög grad saknas. Det gör att dagens beslutsunderlag i detta avseende ofta är ofullständiga.Projektet har därför identifierat två kunskapsbrister som det vill åtgärda:Dels utveckla ett GIS-baserat verktyg som möjliggör en mångskalig planering, i meningen att det kan beskriva både hur stadens övergripande rumsliga struktur skapar grundläggande förutsättningar för detljplanering, men också hur detaljplanering ofta har effekter utanför sitt planområde. Verktyget kommer att i realtid kunna visa sådana effekter på alla skalor, exemeplvis hur tillänglighet till kollektivtrafik, handel eller grönområden påverkas av ny planer både inom och utom planområdet. Detta skulle utgöra ett avgörande stöd för den dagliga planeringspraktiken.Dels utveckla en metod relaterad till verktyget ovan för att monetärt värdera sådana systemeffekter. Därigenom kommer inverkan av enskilda projekt på andra projekt kunna beräknas. Dessutom kommer det att vid sidan av projektkalkyler möjliggöra samhällsekonomiska kalkyler som kan visa huruvida kostnader som upplevs som för höga att ta inom enskilda projekt ändå kan vara intressanta ur ett bredare perspektiv eftersom de är viktiga för många enskilda projekt eller stadens långsiktiga utveckling. Eller så kan de förhålla sig tvärtom att övergripande investeringar i praktiken inte skapar de värden i enskilda projekt man hoppats på.Projektet genomförs i nära samarbete med förvaltningar och bolag i Göteborgs stad, särskilt Fastighetskontoret och det kommunalla bostadsbolaget Framtiden AB och kommer i samverkan med stadens tjänstemän att testa verktygen och metoderna ovan i pågående stadsutvecklingsprojekt som staden driver. Projektet kommer genom nära utbyte med Boverket även att ge viktiga bidrag till den av regeringen högt prioriterade målsättningen att digitalsiera samhällsbyggnadsprocessen och se över den nuvarande planeringsprocessen som Boverket ansvarar för.