Ramverk för berikande gestaltning av livsmiljöer

Forskningsprojekt, 2025 – 2028

Att bidra till välmående och hälsa är en återkommande målsättning när kommuner och näringsliv planerar och utvecklar bostadskvarter och stadsdelar.Ambitionen är en viktig del av arbetet mot ett mer socialt hållbart samhälle.
Populärvetenskaplig beskrivningAtt bidra till välmående och hälsa är en återkommande målsättning när kommuner och näringsliv planerar och utvecklar bostadskvarter och stadsdelar. Ambitionen är en viktig del av arbetet mot ett mer socialt hållbart samhälle. Likväl saknas tillräcklig forskningsbaserad kunskap för att vägleda branschen att välja de gestaltningslösningar som har en faktisk positiv påverkan i avseendet välmående och hälsa. När det faktabaserade underlaget saknas blir konsekvensen exempelvis att kommuner har svårt att kravställa gestaltningsfaktorer som främjar hälsa och välmående och näringslivet får av samma skäl svårt att motivera kostnader kopplade till detsamma. Sammanfattningsvis finns en uppenbar potential i att tillföra forskningsbaserade och applicerbara kunskaper till branschens olika aktörer inom detta område.Att studera hur fysiska miljöer påverkar hälsa och välmående är dock en komplex uppgift, då det ytterst handlar om en individuell helhetsupplevelse där flera faktorer spelar in. En metod är dock att utgå från vad som inom forskning benämns berikad miljö. En sådan miljö stimulerar vår hjärna på flera olika sätt, vilket i sin tur bidrar både till läkande och hälsofrämjande effekter. Det här forskningsprojektet syftar till att undersöka vilka generella gestaltningskvaliteter, i de livsmiljöer som planeras och byggs, som särskilt kan bidra till en berikad miljö och därmed även till välmående och hälsa. Vi har i detta sammanhang valt att kalla dessa gestaltningskvaliteter för berikande gestaltning. Med utgångspunkt i mötet mellan tre forskningsfält undersöker projektet sådana gestaltningskvaliteter utifrån begreppsmodellen berikad miljö. De tre fält som tjänar som plattform är: 1. Berikad miljö. 2. Miljöpsykologisk forskning kring platser och landskap för socialt hållbara vardagsmiljöer. 3. Arkitektur- och gestaltningskvaliteter av betydelse för hälsa genom multisensorisk stimulans och stressreduktion. Fälten studeras med både kvalitativa och kvantitativa metoder och kunskapsbyggandet sker genom iterativa processer. Exempel på metod är Figurative empirics. Arbetet innebär nära samverkan mellan akademi (Chalmers, SLU och Sahlgrenska) och praktik (Härryda kommun och Landvetter Södra Utveckling AB). För att löpande kunna sätta forskningsprojektet i ett konkret sammanhang bygger samverkan på en nära involvering med aktörerna i stadsutvecklingsprojektet Landvetter Södra. Här planerar Härryda kommun tillsammans med fem byggaktörer (GBJ Bygg, Nordr, Riksbyggen, Skanska och Wallenstam) en ny hållbar stad med plats för minst 25.000 invånare. Stadsutvecklingsprojektet kan nyttjas som testbädd för forskningen samtidigt som det utgör en bas för involvering, medborgardialog och spridning av resultat.