Digitala stadsformsmodeller för en stärkt stadsbyggnadspraktik: resurseffektivt, hållbart och jämlikt samhällsbyggande

Forskningsprojekt, 2024 – 2027

Sveriges kommuner har genom det kommunala planmonopolet ansvaret att med hänsyn tagen till nationella intressen, planera och lägga fast användningen av marken i Sverige.Det är en exceptionellt värdeskapande process som lägger grunden för närmast all annan verksamhet i samhället liksom människors vardagsliv.
Sveriges kommuner har genom det kommunala planmonopolet ansvaret att med hänsyn tagen till nationella intressen, planera och lägga fast användningen av marken i Sverige. Det är en exceptionellt värdeskapande process som lägger grunden för närmast all annan verksamhet i samhället liksom människors vardagsliv. Det sätter också ramarna för arbetet med de flesta hållbarhetsmål.Under senare år har digitaliseringen bidragit till stora framsteg inom forskningen för att beskriva och förstå den komplexa verklighet som stadsmiljöer utgör. Med digitala stadsformsmodeller kan man utveckla mer avancerade analyser av stadsmiljön, kunskapsintensivare arbetsmetoder och därmed mer informativa beslutsunderlag, som bättre fångar komplexa samband mellan bebyggelse, gaturum och grönstruktur. I centrum stå de nya möjligheterna att förstå hur den byggda miljöns olika delar hänger samman och påverkar varandra, vilket är avgörande för att kunna åstadkomma livsmiljöer av hög kvalitet och nå kritiska hållbarhetsmål.Sex kommuner ingår tillsammans med forskargrupper från KTH och Chalmers i projektet (Eskilstuna, Göteborg, Norrköping, Uppsala, Stockholm och Östersund). Dessa kommuner ligger redan i framkant på utvecklingen när det kommer till det som i projektet mer specifikt kallas stadsformsanalyser och digitalt driven stadsbyggnadsprocess. De har under längre tid haft nära samarbete med stadsbyggnadsforskningen på KTH och Chalmers i form av omfattande utbildningsinsatser, utveckling av arbetsmetoder liksom konkret stöd i enskilda projekt. Ett informellt nätverk för olika projekt och erfarenhetsutbyten har därmed vuxit fram men där behovet att formalisera och accelerera denna kunskapsutveckling blivit tydlig. Forskningsprojektet avser därför att etablera en starkare gemensam bas för det fortsatta arbetet, inte minst för att sprida denna kunskapsutveckling till andra kommuner där intresset redan är stort. Det konkreta syftet med projektet är att konsolidera och accelerera pågående samarbete inom planeringspraktiken i arbetet med stadsformsmodeller för att nå en robust och erkänd professionell nivå. Att stärka pågående samverkan mellan forskning och praktik, och i nästa steg, sprida till andra kommuner i Sverige.Projektet avser:att genom aktivt samarbete utveckla nya arbetssätt som bättre tar till vara den kunskapsutveckling som digitalise­ringen bidragit till för att forma en inom planeringspraktiken robust och erkänd professionell nivå i arbetet med digitala stadsformsmodeller,att möjliggöra för ett systematiskt och kontinuerligt utbyte och lärande mellan de sex ingående kommunerna som alla ligger i framkant av och är drivande i denna kunskapsutveckling, för att på det sättet även bryta mark för andra kommuner,att möjliggöra ett nära samarbete mellan praktik och forskning för att, dels pröva och tillämpa metoder och kunskap som utvecklats inom forskningen på området under senare tid, men också för att forskningen ska lära av praktikens erfarenhet och bättre förstå de behov och utmaningar den står inför.Forskare och praktiker kommer samarbeta för att skapa en robust grund för hur kommuner kan arbeta med digitala stadsformsmodeller när det gäller analyser, tolkningar och arbetsmetoder. Centralt är arbetet med att formulera standarder när det gäller datahantering och det konkreta byggandet av modeller. Vidare att formalisera metoder för ett antal grundläggande basanalyser som stödjer återkommande planprocesser. Därutöver etablera en professionell kvalitetsnorm när det gäller tolkning av analysresultat och simuleringar, vilket är avgörande för professionens utbyte med såväl andra professioner som politiker och medborgare.Vid sidan av att etablera nätverket för kunskapsutveckling (och kunskapsspridning) avser projektet att resultera i två konkreta produkter:en handbok som samlar beskrivningar av byggande av modeller, datahantering, genomförande av olika typer av analyser liksom tolkningen av dessa, samt hur dessa kan ingå i återkommande arbetsprocesser i det