Menstruella behov och Toalettrumsstandarder: En komparativ studie av Finland och Sverige

Forskningsprojekt, 2025 – 2027

Visste du att i Finland finns det en handdusch på nästan alla toaletter? Såväl privata som offentliga. Faktiskt är den där duschen vanlig i många andra länder också, så som Bangladesh, Brasilien, Egypten, Indien, Iran, Singapore, Saudiarabien, Thailand och Vietnam, för att nämna några (Koolhaas & Boom 2014, Rahim 2005, Ryoo et al. 2011). Ett ökande antal forskare menar att dylika lösningar för anogenital hygien vore långt bättre utifrån ett miljöperspektiv, eftersom de jämfört med toalettpapper har mindre åverkan på naturresurser och avloppsinfrastruktur (NRDC 2020, Jain et al 2022, Baskind 2010). Min tidigare forskning pekar på att handduschar skulle kunna vara ett sätt att tillgodose förbisedda men allvarliga problem för menstruerande i Sverige.I mitt avhandlingsarbete (Persdotter 2022) undersökte jag menshygien utifrån ett sociologiskt perspektiv. Jag frågade över 450 personer boende i Sverige om hur de upplevde och hanterade sin mens: Hur slängde de sina bindor? Hur rengjorde de sina menskoppar? Och hur gjorde de för att känna sig rena och komfortabla under mens? I analysen framträdde en tydlig tematik: det kan vara både obekvämt, kladdigt och lukta illa under mens, och toalettpapper är långt ifrån ett fullgott alternativ för rengöring. En del deltagare berättade att de ofta behövde använda så mycket toalettpapper under mens att det blev stopp i toaletten. Andra berättade att de behövde duscha jätteofta vid mens. Många berättade att de oroade sig helatiden över om de luktade illa eller inte under mens. Jag konkluderade att mens är mer obekvämt, energi- och tidskrävande än det egentligen behöver vara. Toaletter borde, menar jag, på ett mer effektivt sätt tillgodose menstruerandes behov. Anogenital rengöring är centralt däri. En deltagare berättade om en lägenhet hon bott i en gång där duschen var precis bredvid toalettsitsen. Där kunde hon tvätta av sig mycket enklare under mens. Andra beskrev att de saknade toaletter med bidé. Här är det tydligt att det finns ett behov som inte tillgodoses på våra standardtoaletter.Den här studien undersöker och jämför svensk toalettstandard med den finska och frågar sig: Hur kommer det sig att de två ländernas toaletter skiljer sig åt vad gäller rengöring? Varför har handduschen slått här när den är helt förgivettagen i vårt grannland? Därtill undersöker studien vad denna teknologi får för effekter på menstruell hälsa och välmående i vår samtid.Toaletter har länge varit bortglömda i arkitektonisk utveckling, sannolikt pga stigmatisering av hygienbehov. Många menar att kvinnors och menstuerandes behov särskillt försummats (Greed 2010, 2016, 2019; Moffat och Pickering 2019; Penner 2013), och att de typiska toaletterna i de flesta västländerna kan beskrivas som fundamentalt sexistiska, eftersom de planeras, regleras, och byggs på sätt som envist misserkänner kvinnors behov. De typiska långa köerna utanför damtoaletter är ett tecken på detta. Misserkännandet av kvinnor i hygienrumsdesign innebär att kvinnor gör fler och längre toalettbesök, och att de får lida större risker i att skapa och hantera smuts (Moltoch & Norén 2010). Därill har menstruationsstigma har en påtaglig negativ inverkan på unga kvinnor idag (Persdotter 2022, Folkhälsomyndigheten 2023), vilket understtryker viktem av att hygienrum effektivt assisterar menshygien. Annars uppstår för menstruerande en dubbel börda: att åläggas imperativet att dölja mensen, i en infrastruktur som inte hjälper till att göra det (Moffat & Pickering 2019).Genom att jämföra tillblivelser och verkningar av olika toalettstandarder i Sverige och Finland utforskar jag en avgörande men förbisedd och underbeforskad vardagsteknologi. Jag fokuserar hur de olika standarderna blivit till historiskt; hur de påverkar människorna som använder dem idag, och slutligen använder jag dessa kunskaper för att tänka nytt kring vad ett mensanpassat badrum kan vara.Projektet syftar till inkluderande, komfortabel och resurseffektiv toalettdesign för alla, men fokuserar på