Kvantitet eller kvalitet? En blind fläck för analys av utsläpp och policy för hållbar konsumtion

Forskningsprojekt, 2026 – 2031

Konsumtionsbaserade analyser av klimatavtryck har blivit ett allt viktigare verktyg för att förstå klimatförändringarnas drivkrafter ur ett konsumtionsperspektiv. Det dominerande angreppssättet är den så kallade utgiftsmetoden som bygger på data över hur mycket hushållen spenderar på olika kategorier av produkter och tjänster. Utgifterna kombineras sedan med data för växthusgasutsläpp per krona inom varje kategori från miljöutvidgad input-output-analys och summeras till totalt klimatavtryck. Ur datasynpunkt innebär utgiftsmetoden stora fördelar jämfört med mer specifika analyser av varje konsumtionskategori, men antagandet om proportionalitet mellan utgifter och utsläpp innebär problem för vissa typer av analyser. Högre utgifter kan i verkligheten kan bero på både större kvantitet och högre kvalitet (högre priser) med olika påverkan på utsläppen. Det framstår exempelvis som osannolikt att en tröja för 1000 kr skulle leda till lika stora utsläpp som 10 tröjor för 100 kr styck. Eftersom höginkomsttagare inte bara köper fler utan också i genomsnitt dyrare varor och tjänster än låginkomsttagare så leder antagandet om proportionalitet till överskattningar av relationen mellan inkomst och utsläpp. Detta leder i sin tur till fel i andra analyser som till exempel beräkningar av klimatojämlikhet och hur klimatpolitiken påverkar olika grupper i samhället. Dessa skevheter rapporteras ofta som begränsningar i forskningspublikationer, men har förblivit underbeforskade på grund av metodologiska begränsningar och bristande data.Projektet syftar vi till att: (1) utveckla metoder för analyser av klimatavtryck genom separation av kvantitets- och kvalitetseffekter i konsumtionsmönster, (2) tillhandahålla nya förbättrade uppskattningar av hur klimatavtryck beror på inkomst och därigenom förbättra förståelsen för klimatojämlikhet och klimatpolitikens fördelningseffekter, och (3) utvärdera potential och acceptans för politiska styrmedel som kan driva en omställning av konsumtionsmönster från låg till hög kvalitet. Arbetet struktureras i tre sammanlänkade arbetspaket.I arbetspaket 1 använder vi tidigare outnyttjade datamaterial för att skilja på kvantitets- och kvalitetseffekter i relationen mellan konsumtion och växthusgasutsläpp. Analyserna kräver både en detaljerad analys av konsumtionssidan - för att förstå hur konsumtionen av olika varor och tjänster varierar mellan socioekonomiska grupper både vad gäller kvantitet och kvalitet – och av produktionssidan – för att förstå hur växthusgasutsläppen faktiskt relaterar till prisnivå i olika varukategorier.I arbetspaket 2 fokuserar vi på frågan om klimatojämlikhet. Det finns tveklöst en mycket stor skillnad i klimatavtryck både mellan fattiga och rika länder och mellan fattiga och rika individer inom länder. Tidigare forskning har bland annat rapporterat att världens rikaste 10% är ansvariga för hela 50% av de globala växthusgasutsläppen. I arbetspaketet granskar vi antaganden inom forskningslitteraturen om klimatojämlikhet - förutom proportionalitetsantagandet som beskrivs ovan också bland annat hur utsläpp från investeringar allokeras till konsumtionen - och tar fram nya skattningar av klimatojämlikhet baserat på ekonomisk data tillsammans med resultaten från arbetspaket 1.I arbetspaket 3 utvärderar vi ett antal förslag på politiska styrmedel som skulle kunna driva ett skifte av konsumtionen mot varor av högre kvalitet. I en första del analyseras hur sådana förslag skulle kunna påverka utsläppen från konsumtionen. Det finns två tänkbara mekanismer för detta. Den första mekanismen, som kan framstå som intuitivt rimlig, innebär att produkter av hög kvalitet skulle kunna vara bättre för klimatet för att de är producerade med bättre teknik och större miljöhänsyn. Detta kan vara sant i vissa fall, men inte alltid. Högre kostnader kan också spegla en tillförselkedja mer omfattande produktionsprocesser, större energibehov, mer transporter och större lokaler. Den andra mekanismen innebär helt enkelt att högre kostnader tränger undan annan konsumtion. Vi kan till exempel föreställa oss att den som väljer att köpa dyrt kött kan behöva hålla nere på mängden, alternativ att köpa mindre av någon annan vara eller tjänst med mindre utsläpp som följd i an annan sektor. Kort sagt, att konsumtionen av kvalitet skapar klimatnytta genom att ersätta kvantitet. I arbetspaketets andra del analyseras allmänhetens acceptans för sådana förslag.