Analys av hur internationell handel med jordbruksprodukter bidrar till växthusgasutsläpp och förlust av biodiversitet från förändrad markanvändning i tropikerna

Forskningsprojekt, 2015 – 2019

Ett av de största hoten mot biologisk mångfald globalt är förlusten av naturliga ekosystem, främst skövling av tropiska skogar för expansion av jordbruks- och betesmark. Denna förändrade markanvändning utgör även ett betydande bidrag till människors utsläpp av växthusgaser, eftersom kolet i biomassan omvandlas till koldioxid när naturlig vegetation bränns eller bryts ner. I allt större utsträckning drivs denna markomvandling i tropikerna av en ökad global efterfrågan på mark, i sin tur orsakad av stigande inkomster världen över vilket ökar efterfrågan jordbruksprodukter som soja och biffkött från Latinamerika och palmolja från Sydostasien. På detta sätt länkar den ökande internationella handlen med dessa jordbruksvaror konsumtion till miljökonsevenser över stora avstånd. Den ökande globaliseringen och kommersialiseringen av avskogningens drivkrafter ger en möjlighet för konsumentergrupper och länder att sätta press på producenter att ändra sina produktionsmetoder för att minska miljöpåverkan, om länkarna mellan konsumtion och miljöpåverkan i form av markanvändningsförändringar kan tydliggöras. Ett exempel på detta är Brasiliens ´soja-moratorium´ som sedan 2006 har villkorat sojaproducenternas tillgång till de globala marknaderna med att de inte producerar soja på nyligen avskogad mark, något som många menar har varit bidragande till den starkt minskade avskogningen i Brasilien de sanaste åren. Liknande certifieringssystem är även under utveckling för andra grödor och i andra delar av världen. Ett villkor för att detta ska fungera är dock att konsumenter och konsumentorganisationer har tillgång till kunskap om hur deras val påverkar miljön i andra ändan av de globala tillförselkedjorna. Denna kunskap är viktig även av ett annat skäl, nämligen för att förstå och kunna minimera risken för att minskad markomvandling i ett område inte bara leder till att trycket på naturlig vegetation flyttar till andra områden eller länder, det som brukar kallas läckage. Om Brasiliens soja-moratorium enbart innebär att de multinationella soja-bolagen flyttar expansionen av sojaodling till närliggande länder som Bolivia och Paraguay är inget vunnet. Behovet av att analysera denna typ av effekter har också understrukits av Sveriges Riksdag som 2010 kompletterade de tidigare miljömålen med ett Generationsmål som explicit anger att samtidigt som vi minskar miljöpåverkan i Sverige så måste vi göra det "utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Återigen krävs dock kunskap för att uppskatta storleken på dessa effekter. Idag så saknas till stor del kunskap vad gäller i vilken utsträckning markanvändningsförändringar i tropikerna kan kopplas till globala handelsflöden av jordbrukprodukter. Dett projekt syftar till att föra forskningen framåt på detta område. Det kommer att göra så i tre olika delprojekt. I det första kommer vi att ta fram ny data kring vilka olika jordbruksvaror som expanderar och driver markavändningsförändringarna över hela tropikerna. Denna information är dels en förutsttning för att kunna studera hur globala handelsflöden med jordbruksvaror bidrar till förlust av biologisk mångfald och klimatpåverkan, dels så kan den i sig själv spela en viktig roll för de som försöker införa olika styrmedel för att minska avskogningen, till exempel genom initiativet för minskad avskogning och skogsdegradering (REDD+) under FN:s klimatkonvetion. Det andra delprojektet syftar till att utveckla nya indikatorer (fotavtryck) för klimat- och biodiversitetseffekter av produktion av de jordbruksvaror som i delprojekt 1 har kopplats till markanvändningsförändringar i tropikerna. Dessa fotavtryck kan sedan användas i projektets tredje del tillsammans med data på bilaterala handelsflöden med jordbruksvaror för att analysera och visualisera länkarna mellan konsumtion och produktionens miljöpåverkan. Till exempel kommer detta att ge möjlighet att undersöka hur den svenska importen av jordbruksvaror som härstammar i tropiska regioner bidrar till markanvändningsförändringar och vilka effekter på klimat och biologisk mångfald detta ger upphov till över tid. I denna del kommer vi även att titta på i vilken utsträckning länder som historiskt gått från minskande till ökande skogsareal har gjort så genom att ´exportera´ sin miljöpåverkan till andra länder.