Effekter av engelskspråkig kurslitteratur på ordinlärning: lärdomar för svenska högskolor

Forskningsprojekt, 2009 – 2011

I Sverige lär sig studenter ofta parallellspråkligt, d.v.s. de läser engelskspråkiga läroböcker, men får undervisning på svenska och skriver själva på svenska. Studenterna antas lära sig engelska termer och uttryck genom så kallad *incidental learning*, d.v.s. de lär sig orden omedvetet samtidigt som de lär sig innehållet. Men detta sker inte alltid, särskilt inte bland dem som redan upplever svårigheter med språkinlärning. Därutöver blir orden ofta inte aktivt tillgängliga. Samma problem uppstår också, om än i mindre allvarlig grad, när studenter med andra modersmål än engelska studerar på lärosäten där engelska är huvudspråket. Enligt de senaste rönen inom andraspråksinlärningsteori kan det bero på att läsare inte fokuserar på själva orden de läser, utan tar en *genväg* direkt till betydelsen – De läser ju primärt för att förstå innehållet och *kastar bort* ordformerna så snart de förstår. Men det finns bevis för att man behöver fokusera på ordet. Nyare forskning tenderar till att betona vikten av kognitiv bearbetning av de ord/termer som ska läras in. Om man bara ser ett ord ett par gånger, förstår ordet och sedan går vidare, kommer man inte att behålla ordet i minnet under särskilt lång tid. Om man däremot träffar på ordet flera gånger över en längre period, tänker på det, och använder det på olika sätt, d. v. s. aktivt uppmärksammar det, så är sannolikheten för att ordet *behålls* mycket högre. Nyckelordet är uppmärksamhet på formen. Men hur kan denna uppmärksamhet uppnås inom den vanliga ämnesundervisningen? Vilka knep kan den som undervisar på svenska, men ändå vill att studenterna ska lära sig de engelska uttrycken de läser, använda sig av? Är uppmärksamhet av detta slag lättare att uppnå när all undervisning och inlärarmiljön är engelskspråkig? Och vilka praktiska råd kan man ge till studenter i denna situation för att de ska optimera sin inlärning (med avseende både på innehåll och ordet som sådant)? Vår grupp innehåller medlemmar från tre svenska lärosäten med delvis olika förutsättningar och kulturer, och ett brittiskt lärosäte. Detta betyder att vi kan jämföra studenter och lärare som arbetar under olika förhållanden och kulturella förutsättningar (i vid bemärkelse) och det ger oss dessutom möjligheten att dra mer allmängiltiga slutsatser. Vi föreslår ett projekt som ska undersöka hur inlärarprocesser av detta slag försiggår, hitta bra exempel, och tillämpa språkinlärningsteori för att föreslå nyttiga rekommendationer. Den internationella forskningen i området fokuserar på experimentella studier av inlärning av vardagsord från nöjesläsning, och inte på problematiken med inlärning av termer från studieläsning. Forskningen är också ofta psykologiskt inriktad och tar inte hänsyn till sociala faktorer. Däremot börjar den internationella forskningen att arbeta fram principer för effektiv implicit inlärning och en teori för språkinlärning som passar in med vad som kan ses på MRI-bilder o.s.v., d.v.s. matchar det som fysiskt pågår i hjärnan. Projektets målsättning är därför att göra en tredelad undersökning: (1) en observation av personliga och sociala praxis under läsning och föreläsning, vilka problem som uppstår, och vilka åtgärder högskolelärare vidtar (i Stockholm/Västerås och Edinburgh); (2) efter en jämförelse med teorins tolkningar av denna observation, kvasiexperimentella undersökningar av hur olika läraråtgärder påverkar inlärningen av terminologi i den normala undervisningssituationen; (3) efter en utvärdering av resultaten, ett eller flera experiment som ska visa att åtgärderna faktiskt fungerar. I Sverige ska vi undersöka båda studenter med svenska som modersmål, och studenter med ett annat modersmål men där alla studenter befinner sig i en svenskspråkig studiemiljö. I Skottland ska vi undersöka båda studenter med engelska som modersmål och studenter med ett annat modersmål än engelska men där alla studenter befinner sig i en engelskspråkig studiemiljö. Även om många inom bägge grupper säkerligen upplever samma problem med inlärning finns det också särskilda problem för var och en av dem.

Deltagare

Samarbetspartners

Finansiering

Relaterade styrkeområden och infrastruktur

Informations- och kommunikationsteknik

Styrkeområden

Hållbar utveckling

Drivkrafter

Mer information

Senast uppdaterat