Mobil mikrovågsbaserad diagnostik och monitorering av stroke och traumatisk hjärnskada - på väg mot bättre triagering och vård av stroke/trauma samt prehospital initiering av trombolys
Forskningsprojekt , 2015 – 2017

Mobil diagnostik av blödningar i hjärnan

I Sverige drabbas ca 30 000 människor/år av en stroke. Stroke är den tredje vanligaste orsaken till plötslig död, och den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna. 85% av alla stroke beror på en syrebrist i hjärnan utlöst av att blodflödet i ett kärl hindras av en blodpropp, vilket orsakar en infarkt i hjärnvävnaden (ischemisk stroke). Resterande 15% beror på en blödning i, eller på ytan av, hjärnan (intrakraniell hemorragisk stroke). En transitorisk ischemisk attack (TIA) drabbar ca 10 000 människor i Sverige per år. TIA är en övergående episod av neurologisk påverkan, orsakad av tillfällig syrebrist men ej ledande till en infarkt. TIA har alltså samma underliggande orsak som ischemisk stroke - en störning av blodflödet i hjärnan. 50% av alla sekundära stroke inträffar inom två dygn efter första TIA-symtom. Patienter som genomgått en TIA övervakas därför på sjukhus, vilket bl.a. innebär att patienten väcks var tredje timme under natten för att utesluta nya TIA/stroke symtom. Patienter med neurologiska symtom pga ischemi löper således mycket stor risk att drabbas av invalidiserande handikapp eller död, och en tidig diagnos är en avgörande förutsättning för framgångsrik behandling. För ischemiska stroke gäller att effektiv behandling kan ges med intravenös trombolys (propplösande behandling) förutsatt att den kan ges inom 4,5 timmar efter insjuknandet, och behandlingseffekten är bättre ju tidigare inom detta tidsfönster den kan inledas. I Sverige, trots vår välutvecklade sjukvård, är det idag ett stort problem att många patienter med stroke-symtom får behandling sent, och flertalet får sin diagnos mer än 4,5 timmar efter insjuknande då trombolys ej kan ges pga risk för biverkningar. I glesbefolkade och sjuvårdsmässigt mindre utvecklade regioner/länder är detta problem än större. Den begränsande faktorn, som krävs för att kunna inleda propplösande behandling, är att en skiktröntgen (datortomografi) av hjärnan utesluter att symtomen beror på en blödning. Detta kräver transport till sjuhus. En metod som redan i ambulans kan utesluta blödning, och därmed möjliggöra start av trombolysbehandling utanför sjukhus, skulle kunna revolutionera stroke-vården genom att kraftgt öka andelen patienter som når en säker diagnos i tidigt skede. Vår forskargrupp har, efter inledande datorsimuleringar och modellförsök, nyligen publicerat resultat från två patientstudier där vi med mikrovågsteknik kunnat särskilja stroke orsakad av blodpropp från blödning i hjärnan. Tekniken är relativt enkel (utrustningen är portabel och batteridriven), snabb (undersökningen tar ett par minuter), och helt riskfri (utrustningen sänder mikrovågor med ca 1% av den intensitet som används i vanliga mobiltelefoner). En just avslutad uppföljande studie på 200 patienter vid två svenska sjukhus har visat likartade resultat, och vi planerar nu fortsatta studier, såväl i ambulans som på sjukhus, inledningsvis i Sverige samt i nästa steg i samverkan med ett flertal internationella grupper engagerade i akut strokevård/forskning. Vår huvudinriktning har varit diagnostik av stroke, som vi identifierat som ett stort medicinskt problem i dagens sjukvård, men etablering av en ny teknik som möjliggör identifiering av intrakraniella blödningar redan i ambulans kan även få stor betydelse för det tidiga omhändertagandet av patienter med traumatisk hjärnskada (olycksfall med våld mot huvudet) som drabbar ca 22 500 människor/år i Sverige. Att redan i ambulans kunna konstatera en blödning innanför skallbenet kan styra vilket sjukhus en ambulans/helikopter levererar patienten till, och kan vid ökande blödningsvolym även påverka den intensivvård som ges under transporten. Vår forskargrupp har, parallellt med stroke-studier, även gjort modellförsök avseende traumatiska hjärnskador samt under 2014 inlett en studie av patienter med ytliga blödningar under skallbenet efter trauma. Press-releasen i juni 2014 av vår första kliniska studie kring mikrovågsdiagnostik av strokepatienter ledde inom 48 timmar till drygt 200 tidningsartiklar i ett 30-tal länder. Detta vittnar om frågeställningens globala medicinska betydelse. Vår förhoppning är att fortsatta studier kan etablera denna nya teknik och leda till tidigarelagd och därmed påtagligt förbättrad vård av den stora grupp patienter som drabbas av stroke, TIA eller traumatisk hjärnskada.

Deltagare

Stefan Candefjord (kontakt)

Forskarassistent vid Chalmers, Elektroteknik, Signalbehandling och medicinsk teknik, Biomedicinsk elektromagnetik

Samarbetspartners

Göteborgs universitet

Gothenburg, Sweden

Finansiering

Vetenskapsrådet (VR)

Finansierar Chalmers deltagande under 2015–2017

Mer information

Senast uppdaterat

2016-05-08