Att implementera den kompakta staden: ett kritiskt perspektiv på hur "best practices" kan överföras

Forskningsprojekt, 2017 – 2020

Under senare år har den kompakta staden kommit att symbolisera lösningen på många av de utmaningar vi står inför: resursknapphet, miljöproblem och klimatförändringar; globalisering, innovationsbehov och konkurrenskraft; rumslig, etnisk och socioekonomisk segregation; hälsa, välbefinnande och rättvisa. Det råder dock stor osäkerhet kring vad en kompakt stad egentligen är och politiker, planerare och andra söker förebilder runt om i världen, som till exempel Barcelona och Vancouver. Exempel på sådana så kallade "best practice" inom stadsutvecklingsområdet förs fram i media och på konferenser och börjar vandra från stad till stad bland beslutsfattare på olika nivåer. När man sedan försöker omsätta dem till verklighet i olika städer hanteras de dock ofta på ett ganska ytligt sätt eftersom man har liten förståelse för lokal egenart och mångfald, både på den plats där en best practice har utvecklats, och den plats där man vill implementera den på hemmaplan.

Eftersom erfarenheterna från kunskapsöverföring i form av best practice är alltså blandade kan man inte ta för givet att BPs utan vidare kan föras över från en plats till en annan. Det brister i kunskap i fråga om vilken relevans en best practice från ett sammanhang har för stadsutvecklingsproblem i andra stadsmiljöer. Det saknas också kunskap om hur en best practice kan implementeras i en ny miljö så att den fungerar även där. Det här projektet syftar till att förstå de faktorer och förutsättningar är nödvändiga för att en best practice inom området kompakta städer ska kunna flyttas från en stadsmiljö till en annan. Projektet kommer också att ta fram kunskap om vilka de drivkrafter är som stödjer (eller motvekar) sådana faktorer och förutsättningar.

Projektets teoretiska synsätt bygger på att förstå hur både människor och ting (t.ex. byggnader, växtlighet och lagstiftning) tillsammans producerar en best practice. Det tillämpar också systemtänkande för att förstå de drivkrafter, tillstånd, effekter och reaktioner som omger en best practice. Exempel på best practice för kompakta städer kommer att studera genom fallstudiemetodik med en blandning av metoder, som analys av statistik och dokument, intervjuer och observationer i städer i Storbritannien och Sverige.

Projektet utvecklar ett ramverk för ökad förståelse och bättre hantering av de drivkrafter som påverkat hur best practice framgångsrikt kan föras över till nya lokala sammanhang. Ramverket blir användbart för offentlig förvaltning och andra intressenter inom stadutvecklingsområdet. Resultaten kommer att presenteras vid öppna seminarier, internationella konferenser, genom sociala medier och en projekthemsida, samt genom två vetenskapliga artiklar i tidskrifter med open access.