Ett jämställt transportsystem - målet som nyligen omformulerades.

Övrigt konferensbidrag, 2010

Workshop abstract: Ett jämställt transportssystem – målet som nyligen omformulerades. Under våren 2010 förnyades de svenska transportpolitiska målen. En anledning var att de tidigare målen blev mycket omdebatterade. De ansågs bland annat vara svåra att utvärdera. Utifrån workshopens tema jämställdhetspolitik är förnyelsen av det tidigare sjätte fristående transportpolitiska delmålet ”ett jämställt transportsystem” speciellt intressant. Efter förnyelsen återfinns jämställdhetsmålet under ett av de två nya (funktionsmålet och hänsynsmålet) mer generella transportpolitiska delmålen, det sk funktionsmålet. Under funktionsmålet har det dessutom anknutits tydligare till det tidigare delmålet ett tillgängligt transportsystem. Fortfarande poängteras att transportsystemet ska vara jämställt som att det likvärdigt ska svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Tidigare forskning har visat att frågan om jämställdhet inom transportområdet trots tidigare fristående transportpolitiska jämställdhetsmål fortfarande är mycket aktuell i praktiken. Det har visat sig vara svårt att förändra transportområdets organisationer och processer (inkluderat fysiska planeringsprocesser) mot en tydligare jämställdhetsintegrering. Att arbeta med jämställdhetsintegrering genom att ta steget från en kultur med (i) fullständig könsblindhet, (ii) till att därpå ställa kritiska frågor om könsblindhet, (iii) och därpå förflytta sig från en situation där kvinnor generellt sett ges utrymme men enbart som förstärkande anpassade tillägg till en manligt dominerande norm, (iv) vidare till målet om en fullgod genusintegrering, där det kvinnliga perspektivet integreras och förnyar tidigare rådande normer har inte varit helt enkelt. Försök som genomförts har ofta stött på både uttalat och outtalat motstånd. En tentativ analys av texter från den politiska diskussion som föregick förnyelsen av det tidigare fristående sjätte delmålet om ett jämställt transportsystem visar på argument som vittnar om skepticism mot uppdelningen i kvinnor och män exempelvis farhågor för att uppdelningen cementerar fördomar kring könsroller. Dessa argument kan dessutom anknytas till genusteoretisk diskussion som pekar på att dikotomin kvinnor/män inte alltid genererar större handlingsrum för jämställdhet. Trots dessa politiska argument och den genusteoretiskt kritiska diskussionen är det samtidigt svårt att förbise att tidigare forskning utifrån ett genusperspektiv bidragit till att göra skillnad vid planering av transporter i städer, exempelvis genom att skapa medvetenhet kring ett kvinnligt perspektiv vid fysisk planering. Frågan blir därför om en tydlig dikotomi kvinnor/män och ett genusperspektiv verkligen minskar handlingsrummet för jämställdhetsintegrering inom transportområdet? Som svar på frågan presenteras några tankar kring förnyade angreppssätt genom att ta till vara möjligheterna att knyta ihop frågan om ett jämställt transportsystem ännu tydligare med frågan om ett jämlikt transportsystem som är ett vidare begrepp?