Uppfattningar om ergonomi - en studie av variation i hur ergonomi uppfattas
Rapport, 2011
Som ett led i att förstå mer om hur användning av ergonomikunskap kan öka i verksamheter utanför forskning, undervisning och behandling fokuserar denna studie på variationen i uppfattningar om ergonomi. Motivet bakom att studera uppfattningar är att de påverkar människors uppmärksamhet och handlingar. Målet med studien var att svara på följande frågor: 1) Vilka uppfattningar om ergonomi finns? och 2) Hur förhåller sig uppfattningarna till ergonomins mål?
Studien var utformad som en intervjustudie med utgångspunkt i ett medierande objekt som bär ergonomins idé, i det här fallet en motordriven vagn som används för att transportera gips på byggen. Data konstruerades dels genom djupintervjuer med personer som kommit i kontakt med vagnen i olika roller och dels genom korta intervjuer med personer som arbetar inom byggbranschen.
Resultatet visar följande variation i uppfattningar om ergonomi, åtta kategorier identifierades:
1. Ergonomi är människors hälsa
2. Ergonomi är något som har med kroppen att göra
3. Ergonomi är en friskhållande funktion
4. Ergonomi är respektfull attityd till människor
5. Ergonomi är effektivitet i arbetet
6. Ergonomi är produktegenskaper som särskiljer
7. Ergonomi är något mindre viktigt
8. Ergonomi är ett obekant begrepp
Analysen av kategorier mot ergonomins mål enligt IEA´s definition visade att fyra kategorier stämde överens med ergonomins sociala mål medan bara två kategorier stämde överens med ergonomins ekonomiska mål.
En tolkning av resultaten är att det är vanligare att uppfatta ergonomi som avgränsat till individer och hälsa, medan att uppfatta ergonomi i termer av ekonomisk lönsamhet är mer ovanligt. Detta kan vara en delförklaring till varför många beslutsfattare förbiser att använda ergonomikunskap som effektiviseringsverktyg i sina processer. En annan delförklaring som förs fram hämtar stöd i den sociokulturella teorin om lärande. Enlig denna teori formas kunskap av människor i praktikgemenskaper. För en person som inte har ergonomi som profession kan ergonomikunskap verka främmande och annorlunda, så för att bli meningsfull behöver ergonomikunskapen översättas till det yrkesspråk som gäller i ett visst sammanhang.
Några förslag som förs fram för att öka användningen av ergonomikunskap är:
• Fler branschinriktade studier för att identifiera vilka uppfattningar som råder om ergonomi och vad dessa grundar sig i
• Branschvisa work-shops där deltagarna får utmana sin uppfattning av ergonomi under ledning av en facilitator
• Reflektionsövning för att utmana rådande uppfattningar om ergonomi
human factors
design
människa-maskin
produktutveckling
ergonomi