Så använder vi våra bostäder
Bok, 2009
Den svenska bostaden
Förutsättningarna för boende och bostad förändras. Befolkningen ökar, allt fler flyttar in till städerna, hushållsstorlekarna minskar, andelen äldre ökar och det finns omkring en miljon ”nya svenskar”. Idag är det ensamhushållet och inte den traditionella kärnfamiljen som är den största hushållstypen.
Trots alla förändringsfaktorer är många nya lägenheter påfallande lika de lägenheter som byggdes på 1960- och 70-talen.
Varför?
En av förklaringarna är att det saknas kunskap om hur förändringarna påverkar bostadsbyggandet och hur olika hushållstyper använder sina bostäder.
Fram till 1990-talet var bostaden en politisk angelägenhet. Staten finansierade genom förmånliga lån och subventioner bostadsbyggandet. Vart femte år gjordes rikstäckande folk- och bostadsräkningar som gav in¬formation om bebyggelsens sammansättning i hustyper, standard, upplåtelse¬former och lägenhetsstorlekar. Information kunde kopplas samman med hushållens demografiska, sociala och socioekonomiska sammansättning och var ett viktigt underlag för planering av bostadsproduktionen.
Idag görs i bästa fall en marknadsundersökning, ofta av en reklambyrå, innan ett nytt bostadshus byggs.
Boken xxxx är en rapport från 20 vanliga svenska hem. - Hur bor folk i Sverige idag? Arkitekterna Ola Nylander och Anna Eriksson har intervjuat 20 familjer, representanter från ensamhushåll, stora familjer, ädre och yngre hushåll, liksom den traditionella barnfamiljen. Bostäderna som besökts är flerfamiljshus, av olika storlek, utrustning och ålder.
Undersökningen är en pilotstudie som Hyresgästföreningen Riksförbund tagit initiativ till med förhoppning om att den kan bidra till att skapa intresse för en bred bostadsvaneundersökning som kan ge kunskap om dagens bostadssituation och hur olika grupper i samhället använder sina bostäder. Det är angeläget att det skapas resurser för att gå vidare och utveckla pilotstudien till en landsomfattande studie. Det skulle vara till stor hjälp i samhällsplaneringen och för aktörerna i samhällsbyggnadssektorn.
Det handlar inte bara om själva bostaden utan även om grannskapet, service, tillgänglighet och kommunikationer där bostaden finns. Vi bygger samhällen och inte bara bostäder.
Bostadsvaneundersökning
arkitektur
bostad
hållbarhet