Det urbana stationssamhället Forsknings- och praktikeröversikt

Rapport, 2013

Järnvägen och järnvägsstationerna har historiskt haft en stor betydelse för kommunikationer och välstånd, inte bara i Sverige, utan även globalt. Den historiska forskningen har belyst betydelsen för kultur, fritid och hushållsliv. Samhällslivets förändring och den fysiska planeringen har också studerats. Under senare år har allt större förhoppningar väckts om järnvägstransporters och stationssamhällens betydelse för tillväxten i samhällsekonomin och för möjligheter till hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan. Det finns ett flertal nutida studier som ger en god bild av ekonomiskt värdeskapande utifrån exempelvis köpbeslut. Hur värderar människor närhet till kollektivtrafik och att bo i stationsnära lägen? Det finns forskning som visar att närhet till kollektivtrafik påverkar fastighetsvärden. Det finns också flera undersökningar från senare tid av vilka kvaliteter som resenärer värdesätter i kollektivtrafiken. Däremot har ingen undersökt relationen mellan livsstilsval och motiv för att bo i det hållbara samhället som motsvaras av ett tänkt framtida stationssamhälle. Det goda livet som Västra Götalandsregionen vill ge sina invånare – kan det livet levas i det urbana stationssamhället? Vad för värden kan skapas i nästa generation av stationssamhällen? Vilka preferenser motsvarar det? I denna kunskapsöversikt ger vi en bild av aktuella perspektiv och problem. En viktig fråga som behöver studeras mer är hur stationssamhället värderas som plats för vardagslivet och som lösning på hållbar utveckling. Flera av de stationssamhällen som finns idag etabledes i samband med järnvägens införande. Intresset har nu åter ökat för att utveckla stationssamhällen med möjligheterna till energieffektiva transporter, hållbar samhällsutveckling och regionförstoring med större arbetsmarknad. I kunskapsöversikten visar praktikerexemplen på vilka möjligheter en utveckling av stationerna kan ge och vilka framgångsfaktorerna har varit.