Alumnuppföljningar. Hur arbetar Göteborgs universitet med uppföljningar av tidigare studenter? En nulägesbeskrivning.
Rapport, 2009

Högskoleverket konstaterade 2004 i rapporten ”Uppföljning av studenter” att det genomförts en mängd alumnundersökningar vid Göteborgs universitet men att arbetet hade brister i systematik, samordning och återkoppling. Sedan Högskoleverket presenterade sin rapport för fem år sedan har arbetet med alumnuppföljningar vid Göteborgs universitet utvecklats i flera väsentliga avseenden. Inte minst har värdet av alumnuppföljningar fått en tydligare förankring i universitets styrdokument på både central- och fakultetsnivå. Vidare har en central stöd- och samordningsresurs tillkommit som bland annat genom uppbyggnad av den så kallade alumndatabasen skapat helt nya förutsättningar för direktkontakt och nätverksarbete med tidigare studenter. De senaste åren har också en rad ytterligare alumnuppföljningar genomförts, flera ämnes- eller programspecifika, några på fakultetsnivå och en universitetsövergripande. Men även om det gjorts framsteg i arbetet med alumnuppföljningar visar nulägesbeskrivningen att det fortsatt finns brister i arbetets systematik. Olika utbildningar/ämnen har kommit olika långt. Uppföljningarna varierar i fokus och omfång. I vissa fall sker undersökningarna regelbundet men mer vanligt är att de görs sporadiskt. Den stora merparten av alumnuppföljningarna i sammanställningen fokuserar på studenternas etablering på arbetsmarknaden. Ett flertal har också undersökt utbildningens relevans för arbetslivet och några har tittat på studenternas synpunkter på utbildningen. Enkätundersökningar i kombination med registerdata är det vanligaste tillvägagångssättet. Uppsala och Lunds universitets arbete med alumnuppföljningar har i olika sammanhang lyfts fram som goda exempel. Vid de här lärosätena görs alumnuppföljningar i samverkan mellan en central funktion och utbildningarna. I båda fallen arbetar man med en gemensam frågemall som vid utbildningsspecifika uppföljningar kompletteras med särskilt anpassade frågor. Undersökningarna fungerar som förändringsinstrument i syfte att skapa åtgärdsrelaterade informationsunderlag. Göteborgs universitet har inte utvecklat en liknande systematik vilket bland annat innebär att möjligheterna till jämförelser mellan undersökningar inom olika ämnen/ utbildningar och mellan undersökningar på olika nivåer är starkt begränsade. Utmärkande för arbetet med alumnuppföljningar vid Lunds och Uppsala universitet är också att det utgör en central del i de respektive lärosätenas kvalitetsutvecklingssystem. Alumnuppföljningarna vid Göteborgs universitet är inte på samma systematiska sätt integrerade i kvalitetsarbetet och variationerna inom universitet är stora när det gäller att använda alumnundersökningar som underlag för kvalitetsutveckling i utbildningen.

Författare

Cecilia Bokenstrand

Göteborgs universitet

Johan Johansson

Göteborgs universitet

Anna-Clara Stenvall

Göteborgs universitet

Ämneskategorier

Övrig annan samhällsvetenskap