Pollen och pollenallergen i inomhusmiljön. Metodik för och resultat av laboratorie- och fältmätningar med tonvikt på partikelfilters funktion

Licentiatavhandling, 2003

En stor del av de allergiska besvär som förekommer bland befolkningen i Sverige orsakas av pollenallergen. Exponering för pollenallergen sker såväl inomhus som utomhus, eftersom uteluft förs in i en byggnad via öppna fönster, ventilationssystem och eventuella otätheter. I byggnader med mekanisk till- och frånluftsventilation filtreras den uteluft som tillförs via ventilationssystemet genom partikelfilter. I byggnader med frånlufts- eller självdragsventilation saknas oftast möjlighet att effektivt skilja av pollen och pollenallergen med hjälp av filter. Syftet med arbetet som presenteras i denna rapport har varit att öka kunskapen om pollen och pollenallergens infiltration till inomhusmiljön speciellt genom byggnadens ventilationssystem. Målet har varit att kunna ge rekommendationer om hur en byggnads ventilationssystem bör utformas för att hålla inomhusluftens halt av pollen och pollenallergen på en acceptabel nivå för allergiker. Mätningar har därvid genomförts både i laboratoriemiljö och i fält. Finfilters förmåga att skilja av pollen och pollenallergen undersöktes i en filtertestrigg. Testriggen har byggts och utformats för att motsvara kraven i standarden Eurovent 4/9. För att kunna utföra undersökningarna vidareutvecklades en metodik för dosering av pollen med hjälp av en specialkonstruerad doseringsutrustning. Kända metodiker för bestämning av halterna av pollen och pollenallergen har anpassats till den aktuella tillämpningen i testriggen. För bestämning av pollenhalter i laboratoriemiljö har visats att användning av direktvisande optiska mätinstrument var möjlig. En modifierad metod för bestämning av pollenhalter vid fältmätning genom analys av provtagningsfilter i mikroskop har tillämpats. Mängden pollenallergen bestämdes med hjälp av en immunoanalytisk metod, ELISA, med vilken specifika antikroppar får reagera med allergenet till ett komplex, som kan infärgas och analyseras med avseende färgintensitet. Björkpollen (betula) användes i undersökningarna. Vid undersökning av nya filter av klass F6, F7 och F8 uppmättes avskiljningen till ca 98-100 % för björkpollen och ca 99 % för björkpollenallergen. För klass F5 uppmättes ca 98 % avskiljning av allergen. Undersökningar utfördes också på använda filter med ansamlat pollen, för att ta reda på om allergen släpper från filtermaterialet och tillförs tilluften. Undersökningen visade inga tecken på att pollenallergen skulle avges från redan uppsamlade pollenkorn i filter, varken under kontinuerlig drift eller vid mekanisk påverkan på filtret, i form av uppstart och avstängning av fläktaggregat. Fältstudier genomfördes i tre byggnader med olika typ av ventilationssystem. Studierna inriktades på lokaler i skolor och förskolor. Allergenkoncentrationer i luften inomhus bestämdes under olika förutsättningar, till exempel beträffande ventilation, aktivitet och fönstervädring. Koncentrationerna jämfördes med samtidigt utförda mätningar utomhus. Fältmätningarna visade att inomhusluftens innehåll av allergen påverkades, förutom av halten i uteluften, bland annat av ventilationssystemets drift och personers aktivitet i lokalen. Halterna av pollen och pollenallergen är typiskt avsevärt lägre inomhus än utomhus. Pollenallergen kan dock finnas kvar i inomhusmiljön under lång tid (månader) efter att pollensäsongen upphört. viii Ventilationssystemet spelar stor roll för inomhusluftens halt av allergen. Det är framförallt valet av filterklass som inverkar. Filtrering genom finfilter medför en kraftig reduktion av halterna – effekten av högre klass än F6 är liten eller försumbar. Ytterligare förutsättningar för att inomhusluftens halt av pollen och pollenallergen skall bli acceptabel för allergiker är att pollen och allergen inte tillförs byggnaden på annat sätt, till exempel genom inläckage genom byggnadsskalet, fönstervädring eller via kläder och skor.