Akademiskt skrivande för doktorander – var och hur kan stödet ges?
Konferensbidrag (offentliggjort, men ej förlagsutgivet), 2015

Doktorandarbetet innebär att brottas med teoretiska och metodologiska utmaningar samtidigt som det egna akademiska skrivandet ska utvecklas. De akademiska färdigheter som krävs för att färdigställa en avhandling och erövra en ”egen akademisk röst”, är därmed ett mödosamt arbete som ofta utmanar doktoranders självbild och självförtroende (Wellington 2010, Cotterall 2011). Trots ett stort behov av guidning ifråga om sin textproduktion, är det inte givet var/när doktorander ges stöd i sitt akademiska skrivande, eller hur stödet bör se ut. Vid detta rundabordssamtal ger vi exempel från två forskarutbildningskurser, en fakultetsgemensam kurs på svenska och en universitetsgemensam på engelska, där doktoranders textproduktion behandlas. Syftet med bidraget är att utifrån konkreta exempel initiera ett erfarenhetsutbyte kring sätt att möta doktorandbehovet av stöttning i sin skrivutveckling. Mer specifikt är frågan vilket pedagogiskt och institutionellt stöd detta kräver, eftersom doktorander förväntas ha kunskap om och behärska akademiskt skrivande inför sin doktorsexamen. Frågan är inte kopplad till handledares insatser i första hand. Snarare intresserar vi oss för hur doktorander kan komma samman i arbetsgrupper utanför vardagssammanhanget med handledare eller den egna forskningsgruppen. Vår erfarenhet är att doktorander genom kollegiala möten och inblick i andras avhandlingsskrivande får syn på sitt eget sätt att föra resonemang i text. Två frågor intresserar oss: • Vilka former av lärandeaktiviteter utmanar och stöttar doktoranders skrivutveckling? • Vilket institutionellt stöd för skrivutveckling behövs på utbildning på forskarnivå (och avancerad nivå)? Vilka för- och nackdelar har fakultets-/universitetsgemensamma kurser och resurser med inriktning mot skrivutveckling? Våra två kurser exemplifierar olika traditioner ifråga om skrivutvecklande pedagogik. Kursen i akademiskt skrivande på engelska vilar på en genrepedagogisk grund och betonar text i form av genrer och textproducerandets språkliga dimensioner (Swales and Feak 2014). Nära förknippat med kunskap om genrer är förståelse av olika discipliners typiska texter (Bruce 2013, Dressen-Hammouda 2008, Hyland 2014). Kursen i akademiskt skrivande på svenska bygger på antagandet om textproduktion som deltagande i social praktik (Kamler & Thomson 2014). Här betonas skrivande som ett sätt att närma sig det vetenskapliga samtalet, och att i ett forskningssammanhang kunna förstå premisser, dra slutsatser och kritiskt förhålla sig till forskningsdiskurser. En återkommande lärandeaktivitet är processkrivande genom kamratrespons (Caffarell & Barnett 2001). Inledningsvis presenteras respektive kurs utifrån lärandemål, lärandeaktiviteter och examinerande moment (20 min). Två pedagogiska utmaningar vi identifierat, bl a. via kursvärderingar, behandlas. Dels balansen mellan lärarintervention och självständighet, dels synliggörandet av det akademiska skrivandets praktik och villkor. Därefter inbjuds till gemensam diskussion kring de två frågorna (25 min). Referenser: Bruce, I. (2013). A role for genre-based pedagogy in academic writing instruction? An EAP perspective. TEXT Special Issue 21: Scores from another ground, 21, 1-15. http://hdl.handle.net/10289/8510 Caffarella, R S., and Barnett, B G. (2000). Teaching doctoral students to become scholarly writers: The importance of giving and receiving critiques. Studies in Higher Education 25, 39-51. Cotterall, S. (2011). Doctoral students writing: where's the pedagogy?, Teaching in Higher Education, 16(4), 413-425. Dressen-Hammouda, D. (2008). From novice to disciplinary expert: Disciplinary identity and genre mastery. English for Specific purposes, 27, 233–252. Hyland, K. (2014). Genre and writing instruction. LEARN Journal: Language Education and Acquisition Research Network, Special Issue 2014 From Research to Practice: New Perspectives in English Language Education, 40-49. Kamler, B., and Thomson, P. (2014, 2nd ed.). Helping doctoral students write: Pedagogies for supervision. London: Routledge. Paltridge, B. (2014). Genre and second-language academic writing. Language Teaching, 47(03), 303-318. Swales, J., and Feak, C. (2012). Academic writing for graduate students: essential tasks and skills. Ann Arbor: The University of Michigan Press. Wellington, J. (2010). More than a matter of cognition: An exploration of affective writing problems of post-graduate students and their possible solutions. Teaching in Higher Education 15, 135-150.

Akademiskt skrivande

fakultetsövergripande resurser

forskarutbildning

pedagogiskt och institutionellt stöd

kursutveckling

Författare

Annika Bergviken Rensfeldt

Göteborgs universitet

Ann-Marie Eriksson

Göteborgs universitet

Ingrid Henning Loeb

Göteborgs universitet

HKG2015

Ämneskategorier

Utbildningsvetenskap

Mer information

Skapat

2017-10-10