Att lära sig utveckla regionen genom kommunen Urbana stationssamhällen som verktyg för ett hållbart transportsystem

Rapport, 2015

Rapporten beskriver några av hinder som finns för att kombinera utvecklingen av attraktiva stationssamhällen med utvecklingen av regionala spårbundna kollektivtrafiksystem. Vi kommer också att peka på några tänkbara vägar förbi dessa hinder. Det första steget är bättre samverkan mellan lokala och regionala aktörer. Samverkan förutsätter i sin tur ett visst mått av styrning och ledning. Styrning och ledning av samverkansprocesser underlättas av ett gemensamt lärande. Utan ett lärande är det svårt att utveckla gemensamma målbilder och komma förbi alla de stuprör som försvårar samordningen mellan lokala och regionala utvecklingsprocesser. Idag vet allt fler allt mer om hur vi skulle kunna utveckla hållbara och effektiva transportsystem. Utmaningen är att få alla dessa, inte sällan motstridiga, kunskaper och perspektiv att bidra till gemensamma problemlösningar. Gemensamma problemlösningar underlättas i sin tur om vi kan samlas runt olika gränsobjekt (boundary objects). Ett gränsobjekt är ett fenomen eller process som kan förstås ur olika perspektiv, samtidigt som det finns en gemensam kärna. I den här rapporten ser vi hållbara urbana stationssamhällen som ett sådant gränsobjekt som, om det används på rätt sätt, kan bli nyckeln som låser upp dörren och öppnar för hållbara regionala tillväxtprocesser. En paradox i dagens stadsutvecklingsarbete är samtidigt svårigheten att omsätta teoretiska kunskaper till praktiskt arbete, trots allt fler samverkansarenor, konferenser och nationella initiativ. En förklaring är att de professionella aktörer som ska planera och utveckla den hållbara staden sällan ges möjligheter att arbeta långsiktigt och innovativt. Ofta saknas tid och resurser för att pröva sig fram till nya arbetssätt, även om det finns en insikt om att detta behövs. Ett annat hinder är svåriheter att ”översätta” forskningsresultat till nya arbetssätt. Teoretiska kunskaper och forskningsresultat som rör hållbar stadutveckling måste anpassas till lokala omständigheter för att kunna användas i etablerade yrkespraktiker. Detta kan ske genom olika former av professionellt lärande och organisationsutveckling. Denna studie har iscensatt hur sådana lärandeformer skulle kunna se ut. Genom att samla olika professionella och politiker i fyra olika kommuner (Trollhättan, Båstad, Laholm och Stenungsund) att prata kring ett komplext projekt – stationssamhällesutveckling – har ambitionen varit att skapa möjligheten till tvärfackliga diskussioner och ett gemensamt lärande kring processer som befinner sig i gränslandet mellan government och governance. Syftet med projektet "Från kunskapskryp till transdisciplinära kunskapsagenter: om att dela och översätta kunskap i utvecklingen av urbana stationssamhällen" har varit att genomföra en mindre serie workshopar som stöd för några kommuners funderingar om nyckelprojekt avseende framtida utvecklingsmöjligheter. Det har samtidigt handlat om att förstå spännvidden i olika kunskapsbehov och kunskapsrelationer. Projektet har varit en del av Mistra Urban Futures paraplyprojekt Det urbana stationssamhället – vägen mot ett hållbart resande. Mistra Urban Futures har också finansierat projektet tillsammans med Länsstyrelsen i Skåne, Region Skåne och Region Halland.