Effektivare miljöinformation i byggprojekt - illustrationer från ett tunnelprojekt

Rapport, 2006

Att det är viktigt att ta hänsyn till miljöaspekter i byggsektorn är många idag överens om. Sektorn kallas ofta för 40%-sektorn i miljösammanhang eftersom den ställs ansvarig för cirka 40% av energi och materialresurseranvändningen samt 40% av den totala mängden människogenererat avfall. De beslut som fattas i byggsektorn påverkar således i mycket hög grad samhällets totala miljöbelastning och därmed dess hållbara utveckling. Genom att studera hur, vad och varför miljöinformation kommuniceras har det varit möjligt att belysa hur organisatoriska strukturer och kulturer samt sociala mönster och mekanismer, såsom maktrelationer, påverkar hanteringen av miljö-aspekter i byggprojekt. Tydliggörandet av dessa aspekters påverkan på miljöarbetet gör det möjligt att föreslå åtgärder som leder till en effektivare hantering av miljöinformation i byggprojekt och därmed ett grönare byggande. Det är detta som är fokus i den här rapporten. Följande frågor har undersökts: • Genom vilka mekanismer sker informations- och kunskapsöverföringen mellan individer och grupper inom projektet samt mellan projektet och den permanenta organisationen? Hur kommunicerar man? • Vem kommunicerar med vem? • Vilken typ av miljöinformation förmedlas? Studien har bedrivits genom en fallstudie där studieobjekt har varit Skanskas entreprenad vid Götatunnelprojektet i Göteborg. Fallstudien har varit explorativ i sin art och intervjuer har genomförts med personer som är i en position att de skapar, förmedlar eller kanaliserar miljöinformation, dvs. är viktiga för det miljösamtal som förts i byggprojektet. Studien sträcker sig i huvudsak över en tvåårig tidsperiod. Total har 14 personer intervjuats. Dessa är personer från Skanskas byggprojektorganisation, personer som representerar beställarorganisationen Vägverket samt personer från Skanskas miljöorganisation. Dessutom har över 500 i tunnelprojektet aktuella dokument, såsom lednings-system, rapporteringar, protokoll och beslutsstödsverktyg, studerats och analyserats. Vid 12 tillfällen har forskaren gjort arbetsplatsbesök. Forskaren har också tillbringat två veckor på plats. Studien visar att kommunikationspotentialen hos flertalet av de mekanismer som används för förmedling av miljöinformation inte utnyttjas fullt ut i projektet. Den visar också att det föreligger en obalans mellan projektpraxis och miljöpraxis, varför nyckelaktörer för kommunikation av miljöinformation i projektet inte når ut med miljöbudskapet. Perspektivet på byggprojekt överensstämmer inte alltid med den långsiktighet och det helhetsperspektiv som krävs för att nå en hållbar utveckling inom byggande och att synen på miljöutmaningen har blivit avgränsat till att främst behandla ett fåtal öronmärkta aspekter. De standardiserade och centralt styrda ledningssystem som nyttjas i miljöarbetet harmonierar inte heller fullt ut med det sätt som byggprojekt idag organiseras och styrs. Till vilken grad miljöaspekter fått utrymme i byggprocessen beror i stor del på hur de har förankrats och gjorts viktiga i organisationen samt på de situationsberoende kommunikationsprocesser som skapar mening och tydlighet kring miljö-aspekternas betydelse. Beställarens kravspecifikation utgjorde en viktig del i denna process. Det ojämna förhållandet mellan projekt och miljöorganiseringen ger dock upphov till en krock inte bara mellan olika praxis utan även mellan två professioner, en stark projektledningsprofession och en svagare miljöprofession, vilket i dag resulterar i en ojämn ”kraftmätning” där tyvärr miljöfrågan ofta drar det kortare strået. Detta får konsekvensen att det föreligger svårigheter att förenas kring ett gemensamt ”miljöspråk” och agenda för miljöarbetet. Rapporten lyfter fram fyra aspekter som samtliga måste tillgodoses om man önskar en effektiv kommunikation av miljöinformation i byggprojekt. Dessa är auktoritet, professionell identitet, synlighet samt förutsättningar för menings-skapande och betydelse i och för projektet och dess medlemmar. Om man önskar förändra agerandet och nå en högre grad av förståelse kring varför miljöaspekter bör tas större hänsyn till i byggprojekt föreslås i rapporten fem rekom-mendationer som bäddar för detta. Effektivare kommunikation av miljö-information möjliggörs av: 1. Att de kommunikationsmedel och mekanismer som nyttjas för ändamålet ger förutsättningar för meningsskapande och tydlighet kring miljö-aspekternas betydelse och dess komplexitet i relation till projektpraxis och sammanhang. 2. Att man vid val av kommunikationsmedel och mekanism beaktar rådande kommunikationskultur i projektorganisationen. 3. Att man har en realistisk syn på vad universiellt verktyg, t.ex. miljöledningssystem, kan hantera och vilken roll de spelar för kommunikation av miljöinformation. 4. Att miljöprofessionens identitet och status stärks. 5. Att företagsledningen stödjer och stimulerar nätverksbygge och skapandet av kommunikativa arenor där bl.a. projektmedlemmar och miljöexpertis kan föra en utvecklande dialog kring miljöarbetets betydelse för byggande och byggsektorn.