Digitalisering, innovation och hållbar urbanisering

Kapitel i bok, 2016

Vårt sätt att leva tillsammans inte är hållbart – så mycket vet vi. Trots detta slits klimatvetenskapens företrädare mellan desperation och förtvivlan inför uppgiften att mana till handling. Frågan om det hållbara klimatet har alltmer börjat förskjutas mot samhällets ekologi – vilken samhällelig komplexitet är det som gör att våra individuella och kollektiva beteendemönster inte verkar vilja rubbas? Bollen har alltså passats vidare till samhällsvetenskapen: Hur ser dessa tröghetens mönster ut? Vad är det som håller dem på plats? Vad krävs för att bryta dem? I försöken att svara på dessa frågor ställs förhoppningar till digitaliseringen. Vissa bedömare menar att en smartare, digital infrastruktur kan vara mindre resurskrävande än den som vi nu lever med. Andra ser digitaliseringen som ett verktyg för att förstå och accelerera omställningsprocessen som sådan. Denna artikel kommer att undersöka dessa båda förhoppningar: Hur kan en smartare, mer digital infrastruktur fungera? Hur kan en sådan infrastruktur hjälpa oss att experimentera oss fram till nya, hållbarare levnadsmönster?