Grund förläggning av fjärrvärmeledningar
Rapport, 2006

Tidigare studier inom programmet Värmegles Fjärrvärme har visat på att det går att minska investeringskostnaderna genom att effektivisera markarbetena vid läggning av fjärrvärmeledningar. Föreliggande projekt har studerat förutsättningarna för att minska läggningsdjupet i typiska villagator i värmeglesa områden utan att öka risken för skador på vare sig rör eller gata. En inventering gjordes av aktuella normer och anvisningar samt lokala föreskrifter från kommuner och energibolag gällande rörschaktens geometri, läggningsdjup, kringfyllningsmaterial, packningsgrad, dränering etc. Därutöver har energibolag och tekniska förvaltningar i ett antal svenska kommuner tillfrågats om vilka regler de följer. Det är i huvudsak endast de större kommunerna som har specifika krav på läggningsdjup i gatumark. På de flesta håll följer man Svensk Fjärrvärmes läggningsanvisningar och i mindre kommuner överlåter man i hög grad åt energibolagen att sköta frågan. I några kommuner finns överenskommelser mellan den kommunala förvaltningen och energibolaget att under vissa förutsättningar tillåta grundare förläggning, till exempel i Göteborg, Jönköping och Luleå. En analys av kostnaderna som är förknippade med markarbetena visade på att dessa kan minskas med närmare 30 % genom att minska läggningsdjupet från 600 mm till 350 mm. I ett fältförsök genomfördes mätningar i och kring fyra fjärrvärmerör av typ DN 2 × 32/160 som förlades 600 mm, 380 mm, 280 mm samt 180 mm under asfaltytan på en tungt och intensivt trafikerad fabriksgata. Återschaktning och asfaltering utfördes som för en typisk villagata i enlighet med Svensk Fjärrvärmes läggningsanvisningar. Under försökets gång har mätningar gjorts av rörens deformation, spårbildning i asfaltytan samt gatans bärighetsegenskaper. Rörens deformation har visat sig vara försumbar – oavsett vilket djup de läggs på. Detta tolkas som att fyllningen, om den är väl packad, tar upp huvuddelen av krafterna från trafikbelastningen genom valvverkan. Spårbildningen i gatan är däremot tydlig men tycks direkt avspegla sättningar i den nylagda fyllningen så att djupare fyllning ger större sättningar. En grundare rörförläggning medför därför mindre spårbildning i asfaltytan. Grundare förläggning medför något ökade värmeförluster, något större temperaturrörelser i systemet och en ökad risk för knäckning av ledningen uppåt genom överfyllnaden. Sådana aspekter får bedömas från fall till fall. Slutsatsen blir därmed att det tekniskt går att lägga fjärrvärmeledningar grundare i villagator om packningen av kringfyllningen utförs på ett bra sätt och man i övrigt följer de regelverk som finns. Det tycks också finnas goda förutsättningar för energibolagen att få acceptans för detta i sina kommuner.

Författare

Stefan Forsaeus Nilsson

Sven-Erik Sällberg

Gunnar Bergström

Styrkeområden

Building Futures

Ämneskategorier

Infrastrukturteknik