Det klimatpolitiska ramverket, Rapport 2018
Rapport, 2018

Sammanfattning

Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Detta är rådets första rapport. Här presenteras rådets ledamöter och vårt uppdrag, som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk och dess internationella sammanhang i EU och FN.

I Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonventionen. Parisavtalet är historiskt då det är det första klimatavtalet som nästan alla världens länder står bakom. Processen bakom avtalet involverade också en lång rad andra viktiga aktörer inom näringsliv, forskning, civilsamhälle, städer och regioner.

Efter Parisavtalet har ramverken för att hantera klimatproblemet förstärkts även på europeisk och nationell nivå. I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag.

Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.

Som en del av den parlamentariska överenskommelsen och det klimatpolitiska ramverket har regeringen inrättat det Klimatpolitiska rådet. Rådets huvuduppdrag är att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat”.

Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.

Under första halvan av 2018 kommer rådet att forma inriktning och planer för arbetet. Klimatpolitiska rådet kommer att koncentrera sitt arbete till hur Sverige ska nå klimatmålen genom utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder. Klimatanpassningsfrågor ingår inte i rådets arbetsområde.

Sverige är inte det första landet som instiftar ett klimatpolitiskt råd. I bland annat Storbritannien, Danmark och Finland finns sedan flera år tillbaka liknande organ.

I Sverige bidrar redan många andra myndigheter och organisationer på olika sätt med analys och kunskapsunderlag kring klimatpolitiken. Klimatpolitiska rådet har en unik roll bland
Det klimatpolitiska ramverket
myndigheter genom sitt fokus på den samhälleliga klimatomställningen, sitt oberoende och sitt breda mandat att utvärdera regeringens samlade politik.

Författare

Ingrid Bonde

Unknown organization

Johan Kuylenstierna

Stockholms universitet

Karin Bäckstrand

Stockholms universitet

Katarina Eckerberg

Umeå universitet

Unknown organization

Tomas Kåberger

Chalmers, Rymd-, geo- och miljövetenskap, Fysisk resursteori

Åsa Löfgren

Unknown organization

Göteborgs universitet

Rummukainen Markku

Unknown organization

Sverker Sörlin

Unknown organization

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)

Ämneskategorier

Etik

Kommunikationsvetenskap

Socialt arbete

Drivkrafter

Hållbar utveckling

Styrkeområden

Transport

Building Futures

Energi

ISBN

978-91-984671-0-9