Bio-CCS i fjärrvärmesektorn

Rapport, 2025

Fjärrvärmesektorn har stor potential att bidra med negativa utsläpp och utsläppsminskning genom avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) från förbränning av biobränslen och avfall. Denna rapport redovisar resultat från ett Energiforskprojekt, som omfattat teknik, infrastruktur, lagring, policy, finansiering och systemanalys. Viktiga slutsatser är att det behövs ett långsiktigt EU-styrmedel för negativa utsläpp, svensk kompletterande finansiering samt en nationell plan för infrastruktur.

Visionen i uppvärmningssektorns färdplan för fossilfrihet är att från 2045 vara en kolsänka för hela samhället. Redan till 2030 finns konkreta planer i fjärrvärmesektorn om att avskilja och lagra ca 3 Mton koldioxid, varav ca 2 Mton utgörs av negativautsläpp genom avskiljning och lagring av biogen  koldioxid (bio-CCS). Viktiga steg hartagits under 2025 då både Stockholm Exergi och Öresundskraft har fattat investeringsbeslut och Stockholm Exergi även vunnit den första omvända auktionen.

De flesta fjärrvärmeanläggningar väljer mellan aminlösning och HPC som teknik för koldioxidavskiljning. Det finns potential till minskade kostnader, men brant lärkurva kan inte förväntas då relativt få projekt kommer att implementeras på kort sikt. Infrastrukturen för koldioxid är en nyckelfråga då svenska anläggningar under överskådlig tid är hänvisade till slutlagring i andra länder. Storskalsfördelar med samverkan kan ge lägre kostnader och bättre förhandlingsmöjligheter med till exempel lagringsaktörer. Samtidigt är incitamenten för samverkan låga och det behövs lokal samordning samt en nationell plan för koldioxidinfrastruktur.

Danmark och Norge har pågående och planerade lagringsprojekt med stor kapacitet för lagring i akvifärer eller uttömda oljefält. Sverige har också tecknat bilaterala avsiktsförklaringar med dessa länder om permanent lagring. Island fokuserar på lagring genom mineralisering i basalt. Sverige har ännu inga operativa lager för koldioxid, men potentialen utreds bland annat inom ett regeringsuppdrag till SGU.

Bio-CCS krävs för att nå EU:s klimatmål, men saknas i de klimatpolitiska pelarna. Det är oklart om bio-CCS bör hanteras i befintlig eller ny pelare. Under 2024 blev EU-ramverket för certifiering av kolsänkor klart. I Sverige har en första omvänd auktion genomförts där Stockholm Exergi beviljades stöd. Kvarvarande medel räcker troligen till få ytterligare projekt. Frivilligmarknaden har stor potential, men det är oklart om den kan stå för hela kostnaden. För CCS vid avfallsförbränning krävs även finansiering av CCS för de fossila utsläppen, då utsläppsrättspriserna idag är för låga. Sammantaget behövs kompletterande styrmedel för att finansiera den fossila andelen, ett långsiktigt EU-ramverk för negativa utsläpp samt troligen en svensk överbryggande lösning.

Systemanalyserna visar att en storskalig utbyggnad av CCS i fjärrvärmesektorn bedöms ha hanterbara konsekvenser på elpriser och biobränslebehov. Dock minskar elproduktionen från kraftvärme något. Resultaten visar vidare att elpriset måste vara mycket högt för att man ska välja att stoppa koldioxidavskiljningen, men däremot kan värmeåtervinning via värmepump stoppas vid höga elpriser.