Energi- och elanvändning i byggnader

Rapport, 2006

Bebyggelsen svarar för 40 % av Sveriges energianvändning och 50 % av elanvändningen. Sverige använder mer än dubbelt så mycket elenergi än medelvärdet för EU-15 främst tack vare god tillgång på förhållandevis billig elektricitet. Förstudien sammanfattar den aktuella elanvändningen, förutsättningar och möjligheter att minska elanvändningen, pågående FUD-projekt med inriktning på elanvändning och beskriver kort ett par framtidsvisioner. Föreslagna forskningsprojekt fokuserar på att beskriva elanvändningen (energi, effekt, spänning, mm) och utreda hur olika styrmedel påverkar möjligheterna att uppnå en hållbar utveckling. Bebyggelsens uppvärmda area fördelar sig på 45 % i småhus, 30 % i flerbostadshus (inkl. vissa lokaler) och 25 % i lokalbyggnader. Cirka 80 % av byggnadsarean har uppförts före 1980. Större delen av energi som levereras till bebyggelsen, cirka 65 %, används till olika uppvärmningsändamål främst i äldre småhus och flerbostadshus. Småhus värmeförsörjs på en mängd olika sätt medan flerbostadshus och lokalbyggnader främst värmeförsörjs via fjärrvärme. Större delen av elanvändningen utgörs av el för uppvärmning främst i nyare småhus och driftel i lokalbyggnader, cirka 35 % respektive 28 %. Frånsett uppvärmning används el främst till belysning och olika typer av elektrisk utrustning, men befintlig statistik med avseende på elanvändningens fördelning på olika användningsområden bygger främst på äldre undersökningar och behöver uppdateras. Den teknisk-ekonomiska energisparpotentialen i bostadshus och lokalbyggnader uppskattas till drygt 30 TWh nettovärme och drygt 15 TWh el. Hur stor del som i verkligheten kommer att uppnås beror på en rad faktorer. Med ett antagande om en hög energiprisutveckling, ett bra genomslag för energideklarationer och skärpta krav på byggnaders energiprestanda bedömer vi det som realistiskt att den realiserbara potentialen uppgår till i storleksordningen 10 TWh nettovärme och 5 TWh el inom 10-20 år. Framtida energideklarering och klassning av byggnader, krav på timvis avläsning av elabonnemang och ny belysningsteknik är sådana faktorer som kan påverka den framtida elanvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet. Det finns ett antal aktuella och pågående projekt som syftar till att ”förstå” (brukarbeteende, kartläggning av elanvändning, mm) och ”effektivisera” energianvändningen i byggnader, flera med fokus på att minska elanvändningen i bebyggelsen. Ett antal olika framtidsstudier visar på allt från ökad energianvändning till väsentligt reducerad energianvändning. Flera studier framhåller den stora potentialen för en ökad energieffektivisering samtidigt som man beskriver en mängd hinder på vägen. Sammanfattningsvis kan man säga att ”Business as usual” sannolikt innebär att elanvändningen ligger kvar på samma nivå eller fortsätter att öka inom den närmaste framtiden och att en minskad elanvändning kräver en kombination av flera kraftfulla insatser.