1600-talets Göteborg

Artikel i övrig tidskrift, 2016

Göteborg och 1600-tal handlar mycket om spadar och att gräva i lera och dy. Västlänken framstår som enkel i jämförelse med det uppdrag som 29 årige Johan Adler Salvius fick av den då 24 årige kungen Gustav II Adolf – att rita och bygga en stad på sankmarkerna mellan Kvarnberget och Otterhällan. De första spadtagen togs på hösten 1619 då arbetet med hamnen påbörjades. Drängar från intilliggande gårdar började gräva där Kronhusbodarna nu ligger. Planen då var att gräva ut en hamn från Lilla bommen till Packhusplatsen, runt Kvarnberget. Efter ett par månader stötte man på berg ett par meter ner i leran, vilket gjorde att hamnen inte skulle få tillräckligt djup. Hamnens läge fick ändras och 1620 började arbetet med det som skulle bli Stora Hamnkanalen. Det nya staden Göteborgs hamn. Kajkanterna förstärktes med över 10m långa träpålar som slogs ned i leran. 1622 var hamnen klar, men häftiga regn på hösten gjorde att kajerna rasade in och hamnen förstördes. Det gick inte att få hamnen tillräckligt djup. Större båtar fick omlastas ute på älven. Samtidigt började man gräva ut för två mindre hamnkanaler, Östra och Västra hamnen, det som senare döptes om till Östra och Västra hamngatorna. Kanalerna var viktiga för att kunna föra in och ut varor i staden, men de dränerade också effektivt den sanka och leriga platsen så det blev möjligt att bygga hus och gator.