Följeforskning BoStad2021: Delrapport 1

Report, 2017

Detta är den första delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs Stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är:

• Vilka åtgärder vidtas i Jubileumssatsningen i Göteborg för att korta ledtider för bostadsbyggande? 
• Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den normala produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet?
• Vilka lärdomar kan användas i den ”normala” processen? 

Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser huruvida det förändrade arbetssättet i processen i BoStad2021 innebär en effektivisering jämfört med den normala processen eller inte. Resultatet av BoStad2021, 7 000 bostäder utöver den normala produktionen, kan inte utvärderas förrän 2021. Inte heller uppfyllandet av delmålen att alla planer ska vara antagna senast den 31/12 2017, respektive arbetas fram till antagande på maximalt 17 månader, kan utvärderas i nuläget.

Denna delrapport fokuserar därför på vilka åtgärder som vidtagits för att effektivisera processen, hur satsningen fungerar i stort och hur den uppfattas av involverade aktörer. Forskargruppen har därtill dristat sig till att på basis av nuvarande kunskap om satsningen resonera om förslag på förbättring och utveckling.

En i huvudsak positiv anda präglar projektet när vi talar med företrädare för såväl Göteborgs Stad som byggaktörerna. De involverade har lyckats skapa en positiv anda med ett engagemang för att nå målen. En av nycklarna till det är troligen den tydliga och politiskt uppbackade målstyrningen och paketeringen eller projektifieringen av satsningen. Arbetet med de 31 detaljplanerna är i flera fall försenade, men den kommunala projektledningens bedömning i december 2016 är att samtliga planer kan antas runt årsskiftet 2017/2018, ett av delmålen.

Arbetssättet i BoStad2021 skiljer sig genom tre huvudåtgärder från den ”normala” produktionen: den gemensamma kommunala projektorganisationen upplevs i huvudsak positiv från såväl kommunala företrädare som byggaktörer; parallella processer har påbörjats – som fördelar nämns kunskapsutbyte, förståelse och kortare ledtider; samverkansfora för staden och byggaktörer upplevs i huvudsak positiva eftersom gemensamma frågor kan diskuteras och lösas i ett sammanhang och i dialog – här har också byggaktörerna fått ett gemensamt forum som de inte haft tidigare. Det förändrade arbetssättet, de tre huvudåtgärderna, har alltså mottagits väl av involverade aktörer. Dock finns en stor utvecklingspotential i var och en av de tre åtgärderna, och resurser har saknats för att fullt ut driva satsningen som ett framgångsrikt utvecklingsprojekt.

Under arbetet med följeforskningen har ett antal faktorer identifierats, utöver de tre huvudåtgärderna, med betydelse för framdriften i detaljplaneprojekten. Flera av de ingående planerna var inte så okomplicerade som förutsattes i de korta tidplanerna. Resursbristen är påtaglig för vissa kategorier av handläggare. Flera lyfter risken för kvalitetsbrister när allt ska gå fort. Grundläggande förutsättningar, till exempel hur plantaxan ska hanteras om byggaktörer tar större ansvar för delar av detaljplanearbetet, tolkningar av parkeringsnormen, infrastrukturfrågor kopplade till översiktsplanenivån och frågor kring riksintressen i relation till Länsstyrelsen, har inte varit utklarade från början. I flera fall är frågorna fortfarande olösta.

Forskargruppens övergripande slutsats efter ett års studier av BoStad2021 är att de tre huvudåtgärder som vidtagits för att förändra processen är positiva och nödvändiga men inte tillräckliga för att i grunden effektivisera samhällsbyggnadsprocesserna i Göteborg.