Följeforskning BoStad2021: Delrapport 3

Report, 2019

Detta är den tredje delrapporten i ett följeforskningsprojekt kring BoStad2021 i Göteborg. En forskargrupp från Chalmers har följt arbetet sedan januari 2016 på uppdrag av Göteborgs stad och Framtiden i samverkan med övriga byggaktörer. Frågeställningarna för följeforskningen är:
 
• Vilka åtgärder vidtas i BoStad2021 för att korta ledtider för bostadsbyggande?
• Är de framgångsrika utifrån målet att bygga 7 000 bostäder till 2021 utöver den ordinarie produktionen och utifrån involverade aktörers syn på tid, kvalitet, ekonomi och krav på rättssäkerhet?
• Vilka lärdomar kan användas i den ”ordinarie” processen?
 
Insamlingen av material har omfattat intervjuer med medverkande, en enkät till byggaktörer, en workshop, deltagande i möten inom BoStad2021 och studier av dokument.
 
Det är inte möjligt att i dagsläget avgöra om målet 7 000 bostäder extra till 2021 kommer att nås. Vi konstaterar att det nu finns mer än 7 000 bostäder i antagna planer. Om de tre planer som nu ligger överklagade får laga kraft under 2019 är det teoretiskt möjligt att nå målet. 
 
Snittiden för detaljplaner inom BoStad2021 med standardförfarande är cirka 20 månader (från beslut om planstart till antagande), kortare än för ordinarie planer som kommunen bedömer vara cirka 26 månader eller mer (från startmöte till antagande). Här finns flera samverkande faktorer: skarp och politiskt uppbackad tidplan, resurssatt gemensam kommunal projektorganisation, tätare samverkan mellan byggaktörer och kommun i arbetsgrupperna för detaljplaner samt tidigarelagd projektering av kvartersmark och allmän plats. I så måtto drar vi slutsatsen att arbetssättet inom BoStad2021 har bidragit till att förkorta tiden för själva detaljplaneprocessen. Detta innebär dock inte automatiskt att den totala tiden fram till färdigställande blir kortare än i ordinarie processer. De långa tiderna mellan antagande av detaljplanen och beviljat bygglov avviker kraftigt från ambitionerna. Orsakerna ligger hos både kommunen och byggaktörerna.
 
En jämförelse av stadsbyggnadskvaliteter i de 30 projekt som ingår i BoStad2021 och 21 projekt i den ordinarie produktionen visar inga stora skillnader. Projekten i de båda grupperna har svårt att uppfylla det rådande blandstadsidealet. En skillnad är att flera av projekten i BoStad2021 är placerade på smala tomter längs genomfartsgator där ett ofta svårförverkligat ideal om stadsmässighet riskerar att leda till sämre kvaliteter vad gäller solljus, friytor och ljudmiljö och i barnperspektivet. Men dessa risker tycks inte bottna i ett uppsnabbat arbetssätt utan i så fall mer i urvalet av planområden. 
 
Ekonomi: tidsvinster kan motsvaras av ökade resursinsatser för parallella processer. Detta tycks gälla åtminstone byggaktörer inom BoStad2021 som i snitt anger ungefär 20 % ökad administrativ insats. Vi saknar dock data för kommunens insatser.
 
Rättssäkerhet: andelen överklagade planer inom BoStad2021 är knappast högre än vad som har varit normalt för Göteborg. Ett uppsnabbat arbetssätt kan därför inte sägas ha lett till fler överklaganden.
 
Viktiga lärdomar att ta med till den ordinarie produktionen:

Paketera och projektifiera större utbyggnadssatsningar, sätt tydliga och mätbara mål som beslutas av högsta politiska instans i kommunen. Antalet planer eller projekt bör vara färre och grundläggande förutsättningar för planer och projekt bör vara tydligare än ibland i BoStad2021. 
 
Hitta vägar att sätta tydliga och fasta tidplaner för hela processen från planstart till färdigställande, både samlat och varje plan för sig. Lägg fast tidplanerna i avtal mellan kommun och byggaktör.
 
Permanenta en gemensam kommunal projektorganisation med utökat mandat, gärna under en gemensam nämnd.
 
Inrikta samverkan mellan byggaktörer och kommun i första hand på projektnivån. Där finns incitament och förutsättningar att definiera skarpa åtaganden för alla parter och uppbyggnad av ett förtroendefullt samarbete. Detta kan åstadkommas med ett rimligt antal byggaktörer och kommunala handläggare i konkreta större utbyggnadsprojekt. 
 
Satsa på tidig projektering av hus och allmän plats under detaljplaneskedet.
 
Större sammanhängande utbyggnadsområden bör prioriteras på bekostnad av mindre förtätningar på tomter med svåra förhållanden. Det ger bättre förutsättningar för att skapa kvalitet ifråga om stadsliv, stadsmässighet, variation i arkitektur, underlag för service och grundläggande bostadskvaliteter som solljus, tillräckliga och bra grönytor, barnperspektiv, god ljud- och luftmiljö och minimala störningar från trafik.