Hur 19 olika faktorer samvarierat med kommunala beslut om landbaserad vindkraft

Report, 2026

Denna studie beskriver och analyserar hur olika faktorer samvarierat med kommunernas beslut om tillstyrkan eller användning av det kommunala vetot vid prövning av landbaserad vindkraft.
Studien har tagits fram inom ramen för Mistra Electrification. Den baseras på data om 48 kommunala beslut (i alla faser) under perioden 1 januari 2024 till 12 augusti 2025 samt en längre tidsserie över 318 kommunala beslut om ansökningar mellan 2014 och 2024.

Sammanfattning
Under 2024–augusti 2025 har 73 procent av de granskade projekten stoppats genom kommunala veton. Analysen visar att vissa faktorer har tydlig samvariation med kommunernas ställningstaganden. En av de främsta påverkansfaktorerna är huruvida ett projekt är förenligt med kommunala planer – projekt i områden som kommuner pekat ut som vindkraftsområden har tillstyrkts i högre utsträckning än andra projekt. Däremot finns ett negativt samband mellan tillstyrkan och lokalisering i områden av statliga myndigheter utpekade som så kallade Klass 1-områden (utan kända konflikter ur ett nationellt perspektiv).
Politiska faktorer spelar en central roll för kommunernas beslut om vindkraft. Tidigare (2014–2020) var det ingen större skillnad i röstningsmönster mellan de ”rödgröna” partierna och tre av Tidö-partierna (utom SD, som hade klart högst vetoandel). Under den andra perioden (2021–2025) ökade samtliga partier utom Miljöpartiet sin ”vetoandel”, men ökningen var klart störst för M, KD och SD. Kommunstyrelsens ordförandes ställningstagande är i praktiken helt styrande för utfallet, medan majoritetsförhållandena i fullmäktige har mindre betydelse än hur partierna faktiskt röstar i enskilda beslut om veto eller tillstyrkan. Även regional opinion samvarierar med besluten: i län med starkt stöd för fortsatt vindkraftsutbyggnad är andelen kommunal tillstyrkan högre.
Sammantaget visar analysen att användningen av det kommunala vetot påverkas av en kombination av projektens utformning, lokal planering, politisk sammansättning och opinionsläge. Resultaten bidrar med empiriskt underlag till den pågående diskussionen om hur regelverket och de kommunala incitamenten kan utformas för att skapa mer förutsägbara och rättssäkra beslutsprocesser.