Gå till botten - Minimering av biocidläckaget från båtbottenfärger på fritidsbåtar och fartyg
Forskningsprojekt, 2022
– 2026
Det dröjer inte länge förrän en yta som sänks ner i havet börjar täckas av olika marina arter. Alger, musslor och havstulpaner är exempel på påväxt som kan kolonisera bottnarna på både fartyg och fritidsbåtar. Påväxten bidrar dock till ökad bränsleförbrukning genom att öka skrovets vattenmotstånd. För att motverka påväxt målas därför båtskrov med båtbottenfärger. Färgerna innehåller i regel giftiga substanser, biocider, som frisätts från färgens yta i vattnet och på så sätt förhindrar påväxt. Eftersom biociderna, utöver att vara giftiga mot påväxten, även kan påverka andra marina organismer i havet negativt är det viktigt att säkerställa att deras läckage från färgen varken är högre än vad miljön klarar av eller vad som är nödvändigt för att färgen ska vara tillräckligt effektiv. För att en biocidinnehållande båtbottenfärg ska vara så hållbar som möjligt är det alltså viktigt att den inte är överdrivet giftig.Enligt rådande EU lagstiftning ska läckaget från en båtbottenfärg vara den lägsta nödvändiga för att uppnå den önskade effekten, d v s motverka påväxt. Avsaknaden av metoder för att kunna mäta läckaget av biocider från båtbottenfärger till vattnet har dock gjort det svårt, om inte omöjligt, att bedöma om en produkt är överdrivet giftig eller inte. En ny metod som använder sig av röntgenfluorescens (XRF) har dock tagits fram och använts under de senaste åren, bland annat för att mäta läckaget av koppar från bottenfärger. En stor del av dagens färger innehåller just olika kopparföreningar som huvudsaklig biocid. XRF-metoden möjliggör mätning av den totala mängden koppar i ett utmålat skikt av båtbottenfärg. Genom att mäta både före och efter att färgen exponerats i havsvatten kan kopparläckaget som ägt rum från färgen beräknas för den givna exponeringstiden. En studie där metoden använts för att fastställa läckagehastigheten av koppar från olika fritidsbåtsfärger i Östersjön visade att en minskning av uppemot 80% var möjlig för vissa produkter utan att påverka deras förmåga att förhindra påväxt. Dessa resultat visar att det finns stor potential att minska det läckage av koppar till havsmiljön som enbart innebär en onödig belastning för miljön. Det finns flera andra biocider utöver kopparföreningarna som är godkända inom EU. För dessa finns dock ännu ingen metod för att mäta läckaget och då XRF-metoden är ny har den enbart använts för studier i Östersjön. Huruvida minskningar av kopparläckaget kan vara möjligt i andra marina vatten inom EU eller för andra biocider har därför ännu inte studerats.Huvudsyftet med projektet är att ta fram metoder och underlag för att fasa ut överdrivet giftiga båtbottenfärger från marknaden och möjliggöra utvecklingen av mer hållbara produkter framöver. Projektets består av fyra delstudier som tagits fram för att svara på följande frågor:1. Hur ska man mäta läckaget av biocider från båtbottenfärger?I denna delstudie kommer XRF-metoder utvecklas för mätning av ytterligare typer av biocider utöver den som redan finns för koppar.2. Hur högt behöver läckaget av olika biocider vara?I den andra delstudien kommer projektet fastställa det lägsta nödvändiga läckaget av flera biocider i olika havsvatten inom EU (t ex Östersjön och Atlanten).3. Läcker dagens färger onödigt mycket?I denna del kommer projektet att undersöka om och i vilken utsträckning en minskning av biocidläckaget skulle kunna vara möjlig för utvalda båtbottenfärger som finns på marknaden idag. Eftersom biocidläckaget från en båtbottenfärg inte är konstant över tid kommer läckaget studeras över produkternas hela livslängd för att även kunna utvärdera om det finns någon särskild tidsperiod av produktens användningsfas som är särskilt intressant för riktade insatser för minskning av läckaget.4. Hur kan projektets resultat användas på bästa sätt?Projektets resultat kommer att kommuniceras till berörda myndigheter, både nationellt och på EU-nivå, för att utgöra underlag för att kunna bedöma om en båtbottenfärg är överdrivet giftig.
Deltagare
Maria Lagerström (kontakt)
Chalmers, Mekanik och maritima vetenskaper, Maritima studier
Finansiering
Formas
Projekt-id: 2021-02027
Finansierar Chalmers deltagande under 2022–2025
Formas
Projekt-id: 2021-02027
Finansierar Chalmers deltagande under 2022–2026
Relaterade styrkeområden och infrastruktur
Hållbar utveckling
Drivkrafter
Transport
Styrkeområden
Materialvetenskap
Styrkeområden