Potential och förutsättningar för svensk sjöfarts omställning till fossilfri framdrift.
Forskningsprojekt, 2020
– 2023
Sverige har uppsatta mål om att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter med 70 % till 2030 jämfört med nivån 2010 samt att åstadkomma nettonollutsläpp över alla sektorer till 2045. För inrikes sjöfart (som ingår i bägge dessa mål) visar den senaste statistiken att utsläppen av växthusgaser stadigt har ökat sedan 2010, totalt med cirka 9 %. Detta är delvis ny information då statistiken enligt tidigare beräkningsmetodik visade att utsläppen hade minskat över tid, men med ny bättre metodik för att bestämma utsläppen är den ökande trenden tydlig. Även för utsläpp av växthusgaser från utrikes sjöfart finns en tydligt ökande trend. Behovet av att åstadkomma kraftiga utsläppsminskningar av växthusgaser inom sjöfarten är således stor. Även luftföroreningar från sjöfarten behöver begränsas. Att byta energikälla för framdriften har mycket stor potential att kraftigt minska (eller
helt eliminera) utsläppen till luft från ett fartyg. Detta projekt syftar till att förbättra kunskapen om förutsättningarna för olika fartygskategorier att implementera olika framdriftstekniker och bränslen i olika tidsperspektiv; idag, till 2030 respektive till 2045.
De inkluderade teknikerna är; i) framdrift med el (helt eller stegvis genom hybridisering), ii) biobränslen iii) bränsleceller med vätgas eller andra nya bränslen såsom ammoniak eller elektrobränslen.
I projektet analyseras dels vilka tekniker som är möjliga för olika fartygskategorier med olika typer av egenskaper, och dels vilken potential det finns att införa de olika teknikerna i populationen av fartyg inom inrikes sjöfart och i utrikes linjesjöfart som
ankommer eller avgår från Sverige. Denna analys resulterar i scenarier för vilken mix av framdriftstekniker och bränslen som skulle kunna användas inom dessa segment av sjöfarten. Dessa scenarier kommer att användas i kombination med scenarier om
sjöfartens framtida energibehov för att beräkna hur mycket utsläppen av växthusgaser (koldioxid, CO2 och metan, CH4) och luftföroreningar (svaveloxider, SOX, kväveoxider NOX, och partiklar, PM) därmed skulle kunna reduceras. I projektet ingår också att göra kostnadssammanställningar för införandet av de alternativa teknikerna och bränslena, samt att göra en analys av vilka styrmedel och åtgärder som kostnadseffektivt kan påskynda omställningen av sjöfarten i dessa segment mot en fossilfri framdrift. Projektet kommer att vara till hjälp både för offentliga och privata aktörer som bedriver och som upphandlar sjöfart eftersom kunskapen om vilka tekniker som är möjliga för vilken typ av sjöfart i vilket tidsperspektiv blir tydlig. Resultaten kommer också att vara till hjälp för beslutsfattare som vill införa styrmedel för att främja och påskynda omställningen till fossilfri sjöfart.
Projektet utförs under ledning av VTI i samarbete med Chalmers, Sjöfartsverket och
Färjerederiet.
Deltagare
Selma Brynolf (kontakt)
Chalmers, Mekanik och maritima vetenskaper, Maritima studier
Maria Grahn
Chalmers, Mekanik och maritima vetenskaper, Maritima studier
Julia Hansson
Chalmers, Mekanik och maritima vetenskaper, Maritima studier
Samarbetspartners
Färjerederiet, Trafikverket
Vaxholm, Sweden
Sjöfartsverket
Norrköping, Sweden
Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI)
Linköping, Sweden
Finansiering
Trafikverket
Finansierar Chalmers deltagande under 2020–2023
Relaterade styrkeområden och infrastruktur
Hållbar utveckling
Drivkrafter
Transport
Styrkeområden
Energi
Styrkeområden