Termisk resiliens inomhus i ett föränderligt klimat

Forskningsprojekt, 2024 – 2026

Människor tillbringar generellt mycket tid inomhus; något som dessutom har markant ökat under COVID-19-pandemin. God inomhusmiljö är därför avgörande för människors komfort och hälsa. Med tanke på den konstaterade ökningen av den globala medeltemperaturen och de mer frekventa och mer extrema värmeböljorna som upplevts under de senaste åren, är inomhuskomforten hotad under en betydande del av året, särskilt i byggnader utan komfortkyla, såsom bostäder.Övertemperaturer har traditionellt inte varit ett problem i Sverige och andra nordeuropeiska länder med liknande kallare klimat, vilket gör att människor inte är anpassade till höga inomhustemperaturer och de temperaturvariationer som blir allt vanligare. Dessutom är de flesta svenska byggnader inte utformade med hänsyn till ökade sommartemperaturer. Det gör att problemet i Sverige och andra länder med liknande klimat kan vara ännu mer kritiskt för människors termiska komfort än i länder med varmare klimat. Omfattningen av problemet med övertemperaturer i olika byggnader och bostäder i Sverige idag och i framtiden är idag inte helt känd.Projektet använder begreppet ’resiliens’ som har blivit ett viktigt tillvägagångssätt för att hantera klimatförändringens effekter. En allmän definition av resiliens är "förmågan att anpassa sig till förändringar och att bibehålla eller återfå funktionalitet inför störningar". När det gäller termisk resiliens, innebär störningar t.ex. värmeböljor och ovanligt varma perioder. Termisk resiliens är alltså förmågan att bibehålla eller återfå ett acceptabelt inomhusklimat under varma perioder. Denna förmåga kan påverkas av olika faktorer som byggnadsegenskaper, fysiska möjligheter till inomhusklimatanpassningar och de boendes beteende. Omfattningen av dessa faktorers påverkan i olika byggnader och bostäder är inte tillräckligt undersökt och förstådd i den svenska sammanhang.Projektet syftar till att fylla dessa kunskapsluckor genom analys av ett unikt, omfattande dataunderlag bestående av inomhus- och utomhustemperaturmätningar från ca. 43 500 bostäder i flerbostadshus under 8 år och detaljerade undersökningar på bostadsnivå med boende i utvalda fallstudier. Vi kommer att samla data från aktuella bostadsbolag om byggnadstekniska egenskaper, t.ex. typ av byggnad, byggnadens ålder, typ av ventilationssystem och eventuella renoveringar. Undersökningar med boende i utvalda fallstudier är i form av uppgifter om bostaden och de boenden såsom kön, ålder, hälsotillstånd och de boendes vanor och beteende, som till exempel vädring. Vi kommer också att genomföra kontinuerliga termiska komfortundersökningar med hjälp av en mobilapp.Genom analys av dessa data ska projektet besvara följande frågor: hur stort är problemet med övertemperaturer i svenska flerbostadshus och hur kan detta förändras i ett föränderligt klimat? Hur varmt är för varmt i Sverige och länder med liknande förutsättningar? Hur påverkas olika bostäder av olika typer av perioder med hög utetemperatur? Hur påverkar byggnadens och bostadens egenskaper och de boendes beteende inomhustemperatur och dess variation under olika varma perioder och värmeböljor?Efter att ha svarat på dessa frågor ska projektet utveckla en datadriven modell för utvärdering av termisk resiliens på bostadsnivå med ett boendecentrerat perspektiv. Projektets metod fokuserar på hur temperaturen varierar på bostadsnivå under olika typer av varma perioder och vilka parametrar som påverkar dessa variationer. På detta sätt kommer projektet att kunna identifiera de faktorer som bidrar till ökad termisk resiliens i bostäder.Resultaten förväntas öka vår förmåga att skapa byggnader som främjar människors hälsa, komfort och välbefinnande. De kan vidare bidra till utveckling av nya bedömningsverktyg för termisk resiliens, kriterier för inomhusklimat under varma perioder och strategier som fungerar för olika byggnader, bostäder och boende. Resultaten kan alltså påverka den framtida forskningen samt utvecklingen av nya riktlinjer. Projektet ko