Perinatalperioden som möjlighetens fönster för prevention av allergi

Forskningsprojekt, 2024 – 2026

Allergi är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga i Sverige och ökar även globalt i takt med förbättrade levnadsvillkor.Allergi är en överkänslighetsreaktion mot ofarliga ämnen i vår omgivning, så kallade allergener, som normalt ska framkalla immunologisk tolerans.
Allergi är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och unga i Sverige och ökar även globalt i takt med förbättrade levnadsvillkor. Allergi är en överkänslighetsreaktion mot ofarliga ämnen i vår omgivning, så kallade allergener, som normalt ska framkalla immunologisk tolerans.I födelsekohorten NICE följer vi 655 familjer för att identifiera risk- och friskfaktorer för allergiutveckling, med fokus på den första perioden i livet – före förlossningen och under spädbarnsperioden, den period då det avgörs om barnet kommer att utveckla tolerans eller bli allergiskt, även om själva allergin kan debutera långt senare.Vi analyserar blodprover, bröstmjölk och bitar av moderkakan med ny teknik, så kallad metabolomik och lipidomik, där tusentals små molekyler påvisas samtidigt. Molekylerna kan komma från kosten, tarmfloran eller vår egen metabolism. Ny, unik metodik tillåter oss också att mäta mycket låga halter av kortkedjiga fettsyror (”short chain fatty acids”, SCFA) i blod och bröstmjölk; tidigare har de endast kunnat mätas i tarminnehållet. SCFA bildas när kolhydrater och proteiner sönderdelas av bakterier i tjocktarmen i frånvaro av syre.Allergi diagnosticeras vid 1, 4 och 6 års ålder av en barnallergispecialist. När molekyler som är förknippade med ökad, eller minskad, risk för allergiutveckling identifierats söker vi deras ursprung -t.ex. från kosten eller tarmfloran. Vi undersöker också vilka molekyler som påverkar mognaden av B-lymfocyter i cellkultur, eftersom vi i tidigare studier identifierat försenad mognad av B-lymfocyter som en riskfaktor för allergiutveckling.Vi hoppas att kunna:identifiera molekyler som kan förutse ökad eller minskad risk för framtida allergiutvecklingöka förståelsen för den immunologiska felreglering som ligger till grund för allergiutvecklingutveckla strategier för hur allergi kan förebyggas, till exempel genom vetenskapligt baserade kostråd till gravida och ammande kvinnor.