Vatten åt alla varelser. Naturens Rättigheter som ekosystemförvaltningsinnovation

Forskningsprojekt, 2022 – 2026

Detta forskningsprojekt centreras runt sjön Vättern vilket innebär att det berör vattenförsörjning direkt (ex. Jönköping-Huskvarna, Motala, Vadstena, Skövde, Falköping, Skara, Örebro) och långsiktigt (Mälarområdet) över tre miljoner människor. Idag sprids gift i sjön genom omfattande flygövningar, militären släpper bomber i sjön och hot om gruvexploatering är allomstädes närvarande. Detta kan ske trots att sjön ska skyddas både som dricksvattentäkt och Natura 2000-område, liksom av fyra riksintressen enligt miljöbalken. Skyddet tycks idag endast bidra till att reglera fortsatt miljöförstörelse. Enligt de två rapporterna från IPCC (2022) och IPBES (2019), vilka sammanfattar forskningen som bedrivs inom klimat och biodiversitet, är det nödvändigt med systeminnovationer på kulturell- och lagstiftningsnivå för att skydda och restaurera livsuppehållande ekosystem kopplat till cirkulation av vatten. Våra samhällen är planerade med en världsbild där vi människor har ansett oss stå över naturen med en gränslös rätt att dominera, kontrollera och exploatera den. Vad händer om vi istället erkänner att människans överlevnad är intimt förknippad med naturens rätt till överlevnad - vilken utveckling för omställning kan då frigöras?Kan naturens rättigheter skapa en ny förvaltningsmodell där framtida generationers och ekosystemens välfärd är i förgrunden? Konkret kommer projektet bland annat bedrivas i så kallade Omställningslabb, en metod där aktörer samlas för att utveckla innovativ kunskap i en specifik fråga under ledning av en kunnig moderator och inbjudna experter (Schäpke, et al.,2018). 6 labb kommer att arrangeras runt sjön Vättern mellan 2023 och  2026 i samarbete med politiker, civilsamhället, företagare och myndigheter för att utforska möjligheterna till rättigheter för sjön. Att arbeta med naturens rättigheter som ett samhällsplanerande redskap, kulturellt skifte och konkret lagstiftning är en systeminnovation som prövats runt om i världen med oväntat bra resultat för att hantera komplexa miljöproblem (La Follette & Maser, 2017). Det finns tre olika former för hur naturens rättigheter redan har erkänts det senaste decenniet; i grundlagar, som del i nationers förvaltning av naturområden samt i lokal lagstiftning. Ecuador blev 2008 först i världen och Bolivia följde några år efter (Humphreys, 2017) genom att urfolksledare röstades fram med mål att förändra förhållandet mellan människor och natur. I praktiken har införandet av grundlagarna startat en lärprocess där utgången inte alltid är given – men värdefull att studera. I lärandet synliggörs spänningsfält mellan visionerna och verkligheten, där till exempel naturens rättigheter behöver samspela med annan lagstiftning.Vidare har rättigheter lagfästs som en accepterad kompromiss i infekterade konflikter över förvaltning av naturområden bland annat i Nya Zealand (Kauffman & Martin, 2017). Ett tredje sätt att erkänna naturens rättigheter är genom lokal lagstiftning. Medborgarna Tamaqua Borough i delstaten Pennsylvania, USA, hade tröttnat på att statens miljölagstiftning tillät dumpning av giftigt slam och mineraler. 2006 blev den lilla orten först i världen med att erkänna naturens rättigheter (Margil, 2017). Ett aktuellt amerikanskt fall är Lake Erie, en av världen största vattentäkter, där invånarna 2019 röstade jag till Lake Eries rätt att existera, blomstra och utvecklas.Forskningen kring naturens rättigheter är i sin linda, men det finns filosofisk forskning som uppmärksammat grundvärderingarna i naturens rättigheter som nödvändig del i ett skifte till en mer hållbar värld (t.ex.  Burdon red., 2011). En annan miljöjuridisk inriktning handlar om de lagstiftande möjligheterna med naturens rättigheter (t.ex. Boyd, 2018). En tredje sorts forskning är den som analyserar de reella juridiska effekterna i domstolar (t.ex. Kauffman & Martin, 2017). Vad som saknas är studier av hur det konkret går till när naturen erkänns rättigheter (Berg et.al., 2019); kunskap som är nödvändig om naturen