En hållbar och motståndskraftig vattenförsörjning i Sverige: helhetslösningar på grundvattentorka och vattenbrist

Forskningsprojekt, 2024 – 2026

Människor och ekosystem kan inte existera utan vatten.Det finns rikligt med vatten på jorden, men dess förekomst är ojämnt fördelat i rum och tid.Grundvatten, den viktigaste sötvattenresursen, tillför ytterligare en dimension till den ojämna fördelningen:
Människor och ekosystem kan inte existera utan vatten. Det finns rikligt med vatten på jorden, men dess förekomst är ojämnt fördelat i rum och tid. Grundvatten, den viktigaste sötvattenresursen, tillför ytterligare en dimension till den ojämna fördelningen: i regioner med stora grundvattenmagasin som har hög porositet kan grundvattenmagasineringen vara både omfattande och långvarig. I områden där grundvattenmagasin är små eller har en låg andel hålrum är grundvattentillgången däremot begränsad och kortvarig.Även om Sverige inte förknippas med torka, är torka och vattenbrist inte ovanligt, särskilt under det senaste decenniet. De rekordlåga grundvattennivåerna 2017 oroade främst dricksvattenexperterna runtom i landet, medan torkan 2018 med skogsbränder och torrbruna gräsmattor var synlig för alla.Klimatförändringarna kan komma att leda till mer extrema vädersituationer, inklusive långvariga torrperioder. Relationen mellan grundvatten och väder/klimat är dock komplexa. I olika klimatzoner och landskap kan olika väderkombinationer leda till mycket olika grundvattenpåverkan.80% av alla kommuner i Sverige använder grundvatten som dricksvattenkälla, och till det tillkommer ungefär 600 000 privata brunnar. Efter torkan 2017-2018 har mycket hänt. Sveriges geologiska undersökning (SGU) letar intensivt efter nya vattenkällor. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och SGU har tagit fram nya metoder för beräkning av framtida grundvattennivåer. Dock så saknas ett övergripande teoretiskt fundament och förståelse för de komplexa sammanhangen. Kunskapen som används i Sverige bygger på några enstaka rapporter, gamla enskilda avhandlingar och examensarbeten. Detta framkom i en FORMAS-finansierad kunskapssyntes som vi har genomfört (Barthel R, Chen D, et al. (2021): ”Vattenbrist och torka i Sverige – implikationer för grundvattenbaserad vattenförsörjning – en sammanställning av kunskaper och forskningsbehov”.Syftet med detta projekt är att undersöka grundvattenbrist på ett vetenskapligt, systematiskt och holistiskt sätt och att skapa en kunskapsbas över vattenbrist, tänkt att användas för en hållbar vattenresurshantering i Sverige. Vi kommer undersöka var och när grundvattenbrist har uppstått, vilka faktorer den orsakades av och om det är möjligt att identifiera ”mönster” i dess uppkomst. Detta görs främst med tidserieanalys och andra statistiska metoder. Med mönster menas t.ex. om grundvattennivåer minskat snabbt eller långsamt, om låga nivåer var ihållande eller ej. Utöver naturliga förhållanden, kommer fysiska data kopplas till socioekonomiska och ekologiska konsekvenser. Vi vill veta när och var torka påverkat t.ex. jordbruket, skogsbruket och grundvattenberoende ekosystem som mest. Genom intervjuer och enkäter kommer vi samla in information och olika perspektiv samt skapa en bred förankring bland användare genom diskussionsworkshops.I projektet ingår det ett arbete med utvalda fallstudier på lokal nivå, en användargrupp där utvalda kommuner ingår, en referensgrupp som representerar alla relevanta aktörer, intervjuer och enkäter med användare, så som kommuner, vattenproducenter och myndigheter. Med det kommer projektet utveckla en fördjupad förståelse för hantering av vattenbrist i tider av torka bland svenska kommuner. Med utgångspunkt i befintlig kunskap om kommunalt beslutsfattande som svar på vattenförsörjningsrisker använder vi kvalitativa och kvantitativa samhällsvetenskapliga metoder för att undersöka lokal riskhantering.Inom ramen för projektet kommer vi att undersöka följande frågor:Var och när inträffade situationer med grundvattentorka tidigare (>1960) och hur kan dessa situationer klassificeras i termer av rumslig och tidsmässig omfattning, progression och återhämtning?Vilka är de rumsliga och tidsmässiga förhållandena mellan torka i olika delar av det hydrologiska kretsloppet, och i olika regioner och klimatzoner?Hur ofta och i vilken omfattning kommer grundvattenbrist uppstå i olika regioner i Sverige unde