Flygets höghöjdseffekt: Kartläggning, värdering och styrmedel för svenskt inrikes och utrikesflyg

Forskningsprojekt, 2026 – 2029

 Flygets klimatpåverkan sträcker sig bortom koldioxidutsläppen. Den för tillfället mest uppvärmande effekten från flyget är persistenta kondensstrimmor, som bildas av flygplanens utsläpp av partiklar och vattenånga under specifika meteorologiska förhållanden med avseende på temperatur och luftfuktighet. Osäkerheten är betydande och bildningen samt den uppvärmande effekten av kondensstrimmor är starkt beroende av lokala väderförhållanden. Det har uppskattats att cirka 2 % av världens flyg står för 80 % av den uppvärmande effekten från kondensstrimmor. Utöver kondensstrimmor påverkar även flygets utsläpp av kväveoxider, svavel och sot klimatet, men dessa har en betydligt svagare effekt än kondensstrimmorna. Dessa icke-CO₂-effekter, ofta kallade höghöjdseffekter, är därmed centrala både (i) i samhällsekonomiska analyser av flygets klimatpåverkan och (ii) vid utformningen av kostnadseffektiva åtgärder för att minska denna påverkan. Trafikverkets värdering av koldioxidutsläpp baseras på åtgärdskostnader för att uppnå Sveriges klimatmål. För att inkludera höghöjdseffekterna används idag en schablonmässig höghöjdsfaktor: 1,3 för inrikesflyg och 1,9 för utrikesflyg. Dessa faktorer bygger på globala medelvärden och förenklade antaganden snarare än specifika svenska förhållanden. Projektet kommer att: 1. Beräkna höghöjdsfaktorer för svenska inrikes- och utrikesflyg. Vi kommer att ta fram årliga medelvärden, säsongsvisa medelvärden och värden för individuella flyg under ett visst år. 2. Kartlägga höghöjdsfaktorer för alternativa flyghöjder i svenskt luftrum, både som årliga medelvärden och med säsongsuppdelning. 3. Analysera hur höghöjdsfaktorer beror på bränsletyp genom att jämföra fossila jetbränslen blandat med olika andelar hållbara flygbränslen (SAF). 4. Beräkna kondensstrimmornas samhällsekonomiska kostnader. 5. Analysera olika styrmedel för att hantera kondensstrimmor baserat på svenska och europeiska förhållanden. Projektet fokuserar på kondensstrimmor, då de har den klart största klimatpåverkan bland flygets icke-CO2 effekter. Trafikverkets uppskattning av höghöjdsfaktorn baseras idag på Global Warming Potential (GWP) med en tidshorisont på 100 år. Vi kommer att inkludera en sådan uppskattning, men även undersöka alternativa tidshorisonter och metriker, inklusive den samhällsekonomiska kostnaden för CO₂-utsläpp och kondensstrimmor.