Hållbara och säkra livsmiljöer i byggnader efter corona

Forskningsprojekt, 2025 – 2029

Luften vi andas varken syns, hörs eller känns – men den innehåller ändå ett helt mikrokosmos av partiklar, bakterier, virus, mögelsporer och andra ämnen. Dessa har en enorm betydelse för vår tillvaro genom spridning av sjukdomar, påverkan på livsmedel, framkallande av allergier och mycket annat. Särskilt luften i den byggda inomhusmiljön är viktig eftersom det är här vi spenderar merparten av vår tid. Här kan spridning av mikroorganismer också ske särskilt effektivt mellan människor, från djur till människor eller till ytor som av olika skäl måste hållas rena.Byggnader har i allmänhet ett vältempererat klimat för att vara behagligt för människor, men därmed samtidigt för många mikroorganismer. En byggnad skärmar av utomhusmiljöns ständiga temperaturväxlingar och ultravioletta strålning. Den kapslar också in luften vi andas, vilket leder till ansamling av mikroorganismer.Trots enorma samhällskonsekvenser kopplade till biologiska partiklar i luft i byggnader, är kunskapsluckorna inom området fortfarande stora. Bland annat har vi en endast en vag förståelse kring transport av biologiska partiklar i inomhusluft, hur länge de är biologiskt aktiva och hur de samspelar med av faktorer såsom koldioxidhalt och luftfuktighet. Därmed vet vi inte heller hur vi resurseffektivt ska kunna kontrollera och begränsa de mikrobiologiska partiklar vi är omgivna av. För att skapa en säker och hållbar byggd miljö är det viktigt att förstå och kunna påverka de faktorer som styr luftens mikrobiologi. Att öka förståelsen för detta en utmaning som det är idag finns realistiska möjligheter att angripa med tvärvetenskapliga ansatser.Vi har under lång tid byggt upp ett nära forskningssamarbete mellan aerosol, mikrobiologi, virologi, infektionsmedicin och inneklimatreglering i syfte att minska spridning av smitta inomhus. Vi har detekterat luftburna smittsamma virus och bakterier, studerat deras överlevnad i aerosoler, identifierat olika riskfaktorer för exponering och undersökt metoder för att förbättra luftmiljön. Vi har dessutom utvecklat teknik för mätning av biologiska partiklar i luft. Mycket av denna forskning har varit långsiktigt finansierad av Formas.Syftet med det här projektet är att bidra med ökad kunskap om mikrobiologiska partiklar i inomhusmiljö och hur vi på ett hållbart sätt ska kunna hantera riskerna de är förknippade med. Vi kommer särskilt att undersöka tre byggda miljöer där luftburna mikroorganismer kan ha extra stor betydelse: sjukhus, skolor och industriell djurhållning. På sjukhus finns både samhällets mest sårbara och mest smittsamma individer. Skolor har historiskt varit en plats där smittämnen kan överföras effektivt. Barn är också i många avseenden en känslig grupp vad gäller exponering. Industriell djurhållning har identifierats som speciellt kritisk för spridning av nya smittämnen till människor.Som ett komplement till mätningarna i olika inomhusmiljöer kommer vi att genomföra laboratorieexperiment för att på ett kontrollerat sätt undersöka samband mellan luftkvalité och biologiska partiklar. Dessa experiment fokuserar på effekter av koldioxid och luftfuktighet, som båda har ett komplext samspel med mikroorganismer i aerosolpartiklar.Till vårt förfogande har vi ett av världens främsta laboratorier för studier av luftburna partiklar: Aerosol- och klimatlaboratoriet vid Lunds universitet där det finns tillgång till en bred uppsättning instrument för mätning av luftkvalité såväl som klimatkontrollerade kammare för simulering av inomhusmiljö. Vi kommer också att vidareutveckla metodik för att göra luftprovtagningen av mikroorganismer ännu mer effektiv.Resultaten från fältmätningar och laboratoriestudier kommer att integreras i en datormodell för beräkning av luftkvalité och biologisk exponering. Modellen kan sedan användas för att simulera en mängd olika inomhusmiljöer och med olika typer av luftreningsmetoder.Den forskning vi genomfört hittills om luftburna mikrobiologiska partiklar i inomhusmiljö har varit mycket efterfrågad av